SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Annan samhällsvetenskap) hsv:(Tvärvetenskapliga studier) ;mspu:(book)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Annan samhällsvetenskap) hsv:(Tvärvetenskapliga studier) > Bok

  • Resultat 1-10 av 403
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Göransson, Anita, 1943-, et al. (författare)
  • Kön, makt och statistik : betänkande / av Utredningen om kvinnor och män på maktpositioner i det svenska samhället
  • 2007
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Syftet med den här undersökningen har varit dels att kartlägga kvinnors och mäns tillgång till ledande positioner på olika samhällsområden, dels att diskutera hur det statistiska underlaget till fortsatta kartläggningar kan förbättras så att möjligheten till regelbunden uppföljning av utvecklingen underlättas.De positioner som undersökts enligt direktiven är främst politik och förvaltning samt politiskt indirekt influerade positioner på andra områden. Till dessa har för jämförelses skull lagts även positioner som influeras av andra logiker, i synnerhet näringslivet men också kultur, medier och vetenskap. Höga positioner inom organisationslivet har också medtagits som en viktig del av civilsamhället, som historiskt varit en förutsättning för den svenska demokratins uppbyggnad och alltjämt – om än i minskande mån – utgör en kanal för olika intressen och grupper i samhället till maktens högsta positioner.Där så varit möjligt har jämförelse skett med den tidigare kartläggning av den svenska makteliten från 2001, som letts av undertecknad utredare. Den tidigare undersökningen var dock i sin helhet baserad på teoretiska överväganden och omfattade inte lika breda kategorier som den vi nu har gjort.Av tidsskäl har undersökningen i huvudsak koncentrerats till offentligt tillgängligt material med kompletteringar via telefon eller e-post där så befunnits nödvändigt. Någon egen enkätundersökning har inte kunnat genomföras. Däremot har relevanta redan gjorda undersökningar använts. 
  •  
2.
  • Boström, Bengt-Ove, 1950- (författare)
  • Utmaningen : om ansvar, kvalitet och ledning i universitet och högskolor
  • 2011
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Boken Utmaningen behandlar frågor om ansvar, kvalitet och ledning för den autonoma akademin. Varför bör akademiska lärosäten och deras lärare och forskare vara autonoma? Vilket ansvar medför autonomin, och hur kan akademin axla det ansvaret? Vilken roll kan och bör ledningen spela?
  •  
3.
  •  
4.
  • Jonsson, Stefan, 1961- (författare)
  • Crowds and Democracy : The Idea and Image of the Masses from Revolution to Fascism
  • 2013
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Between 1918 and 1933, the masses became a decisive preoccupation of European culture, fueling modernist movements in art, literature, architecture, theater, and cinema, as well as the rise of communism and fascism and experiments in radical democracy. Spanning aesthetics, cultural studies, intellectual history, and political theory, this volume unpacks the significance of the shadow agent known as "the mass" during a critical period in European history. It follows its evolution into the preferred conceptual tool for social scientists, the ideal slogan for politicians, and the chosen image for artists and writers trying to capture a society in flux and a people in upheaval. This volume is the second installment in Stefan Jonsson's epic study of the crowd and the mass in modern Europe, building on his work in  A Brief History of the Masses, which focused on monumental artworks produced in 1789, 1889, and 1989.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  • Abramsson, Marianne, 1963-, et al. (författare)
  • Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar skrift inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, Hjälpmedelsinstitutet
  • 2014
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Föreliggande rapport handlar om den äldre befolkningen i Sverige, dess bosättningsmönster, flyttningar och motiv till att flytta eller att bo kvar. Studien är dels baserad på statistik från databasen Geosweden dels på resultat från ett större intervjumaterial omfattande 74 hushåll som inbegriper boende i olika åldrar, upplåtelseformer och med olika ekonomiska ramar.Analysen av bosättningsmönster och flyttning bland dem som var 65 år och äldre år 1990 respektive år 2000 uppvisar både en stabilitet och en dynamik över tiden. Stabiliteten består i att flertalet inte flyttar och att det fortsatt är en hög andel som bor i ägt småhus, även högt upp i åren. Dynamiken består i de effekter som flyttningen har för den grupp som flyttar. Det är effekter som har stor betydelse för dem som flyttar men marginella effekter för ålderskohorterna totalt.Drygt 1,5 miljoner individer i varje ålderskohort har följts över tio respektive åtta år. Skillnader och likheter i både flyttningsbeteende och bosättningsmönster i tre olika åldersgrupper: 65-69 år, 70-79 år och 80+ år har analyserats. Fokus är på ålder och demografiska förändringar som faktorer som kan bidra till att förklara både flyttningsbenägenheten i sig och mellan vilka typer av bostäder flyttningen sker.Den demografiska profilen i de två ålderskohorterna är ungefär densamma, dock är det relativt sett fler i ålderskohorten 65+ år 2000 som är födda utanför Sverige, fler som är skilda respektive har en ATP-pension. Det är också relativt sett fler som är 80+ år i ålderskohorten 65+ år 2000. Demografiska förändringar som är kända i samhället i stort, såsom en stigande andel personer född i ett annat land och en ökad skilsmässofrekvens framträder även bland de äldre, och dessutom som förändringar över en relativt kort tidsperiod.Bosättningsmönstret har undersökts efter typ av bostad definierad som småhus med äganderätt, bostadsrätt, privat hyresrätt och allmännyttig hyresrätt. År 1990 var det 41,8 procent av samtliga i åldern 65+ år som bodde i ett ägt småhus. Fördelningen på övriga typer av bostäder var relativt jämn. År 2000 var det fortsatt 38,7 procent i denna kohort som bodde i ett ägt småhus. En motsvarande analys av ålderskohorten 65+ år, år 2000 visar att 46,7 procent bodde i ägt småhus, år 2008 var det fortsatt 42,1 procent. De förändringar som sker i bosättningsmönstret i övrigt mellan de två ålders-kohorterna är en högre andel i bostadsrätt och en motsvarande lägre andel i hyresrätt. De senare förändringarna rör sig om tre procentenheter.Bosättningsmönstret varierar över tid, men än mer mellan olika åldersgrupper. Andelen i ägd bostad sjunker med stigande ålder och skillnaderna mellan åldersgrupperna i de båda ålderskohorterna minskar med stigande ålder. Det skiljer närmare tio procentenheter i andelen i den yngsta åldersgruppen som bodde i ägt småhus år 1990 respektive år 2000, medan skillnaderna mellan övriga åldersgrupper är betydligt mindre. Vi pekar här på betydande kohorteffekter.Flyttningsbenägenheten är lägre i ålderskohorten 65+ år, år 2000 jämfört med i ålderskohorten 65+ år 1990, en förändring som gäller såväl totalt som för de enskilda åldersgrupperna. Sambandet mellan demografiska förändringar och benägenheten att flytta har undersökts. Här återfinns förvän-tade samband såsom att en skilsmässa genererar en flyttning för åtminstone den ena parten samt en relativt sett högre flyttningsbenägenhet bland dem som blir änkor/änklingar. Stabilitet minskar sannolikheten för att flytta. Det gäller särskilt bland dem som är gifta. Ny familjebildning bland äldre leder inte alltid till att parterna flyttar samman, utan samlivet blir istället ”Living apart together”.Den andel som flyttar under de två femårsperioderna var 27,6 procent respektive 23,2 procent. Flyttningsbenägenheten minskade totalt, inom samtliga åldersgrupper och även inom samtliga typer av bostäder. Men även om bosättningsmönstret i hela gruppen 65+ år var stabilt under såväl 1990-talet som 2000-talet var det stora förändringar bland dem som flyttade, andelen individer i småhus med äganderätt minskade betydligt. I de grupper som flyttade under perioden 1990-1995 minskade andelen från 41,6 procent till 26,8 procent och under perioden 1996-2000 från 40,9 procent till 14,1 procent. Ökningen skedde framför allt i hyresrätt. Bland dem som flyttade under perioden 2001-2005 minskade andelen i ägt småhus från 53,3 procent till 13,1 procent och under perioden 2006-2008 (kort tidsperiod) från 49,0 procent till 10,8 procent. Ökningen skedde i övriga upplåtelseformer, men särskilt i allmännyttig hyresrätt.Småhuset är den vanligaste typen av bostad men bostadsrätten och hyresrätten får en allt större betydelse med stigande ålder och förändringar i hushållet. Den ägda bostaden, förutsätter på samma sätt som för yngre åldersgrupper stabila förhållanden. Studien visar på signifikanta samband mellan demografiska förändringar och sannolikheten för att flytta men också på att det finns komplexa samband mellan flyttningsbenägenhet och typ av bostad, främst den ägda bostaden som både ökar sannolikheten för att flytta, men över tid också minskar densamma.Sannolikt kommer äldres boende i huvudsak inte att se så mycket annorlunda ut i framtiden mot vad det gör idag, dvs de flesta bor kvar i sina bostäder och de äldsta flyttar när de har behov av att an-passa sitt boende till en försämrad hälsa. Utifrån intervjuerna kan vi dock förvänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. När de ges möjlighet, i form av ett varierat bostadsutbud, flyttar flera äldre till ett mera anpassat boende. Det ökade utbudet av bostadsalternativ liksom intervjuerna understryker detta. En flytt till ett mer anpassat boende skulle på sikt kunna underlätta för t ex vård- och omsorgsgivare. Flera av de äldre hänvisar dock till att de inte vet hur de kommer att agera när de blir äldre, kanske kommer de att dröja sig kvar i sina bostäder trots att de nu säger att de tänker anpassa sitt boende, att den tröga rörligheten följer med åldrandet. Några av de intervjuade kände också en stark bundenhet såväl till bostaden som till den omgivande miljön och var därmed inte intresserade av att flytta.Intervjuerna visar att boendekostnaderna påverkar äldres val av boende. De som bor i villa sedan många år tillbaka har ofta låga boendekostnader, 2000-4000 kronor i månaden, en bidragande orsak till att många äldre bor kvar, även om det erbjuds attraktiva alternativ på bostadsmarknaden. Skillnaden i månadskostnad mellan det man har och det man får är alltför stor. En grupp äldre anser sig inte ha råd till ett annat boende, särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. En utmaning för bostadsmarknadens aktörer är att skapa boenden som passar även för den gruppen som har samma behov av ett bra boende som äldre med bättre ekonomi. Information om hur man kan beräkna sina boendekostnader kan vara behjälplig då en del äldre utgår från att de inte har råd med vissa boende-alternativ, trots att det är många som inte utnyttjar sin rätt till bostadsbidrag.Många äldre har inte varit aktiva på bostadsmarknaden på många år och saknar kunskap om boende-alternativ. För äldre som bor i bostäder där de har svårt att klara sig själva och upplever sin situation som besvärlig kan riktad information om alternativ på bostadsmarknaden öka den kunskapen.Trygghetsboendet är ett alternativ för äldre som känner sig oroliga, ensamma eller isolerade i sitt boende. I boendet finns personal på dagtid och larmfunktion under övriga tider på dygnet. Då det särskilda boendet i allt större utsträckning riktar sig till dem med stora vård- och omsorgsbehov, ofta multisjuka och med demenssjukdom, erbjuder trygghetsboendet ett alternativ för äldre vars omsorgsbehov är av en annan karaktär, t ex för att man är ensam i sitt boende eller sjuklig. Trygghetsboendet såsom det fungerar för de intervjuade i den här studien bidrar till en ökad social gemenskap och en minskad oro. Boendet utgör en trygghet även för anhöriga som vet att hjälp finns att få vid behov.Intervjuerna visar också att det finns en medvetenhet bland äldre om att man kan behöva hjälpa varandra. Boendesituationen eller boendemiljön kan underlätta eller försvåra den typen av hjälp. I intervjuerna var det de som bodde på landsbygden som tydligast gav uttryck för att de kände sig trygga med att man grannar sinsemellan hjälps åt även om hjälpen förekom även i stadsmiljöer. På landsbygden kände man sig även tryggare med den formella omsorg man eventuellt kan komma att behöva. Man hade en större kännedom om hur hemtjänsten fungerar, genom personlig erfarenhet av arbete eller av att föräldrar hade haft hemtjänst och var nöjda med hur den fungerar. Likaså visste man vilka särskilda boenden som skulle kunna bli aktuella och även här hade man en stor tillit till att dessa fungerar bra och man kände också till personalen. Denna tillit gör också att man inte känner sig tvingad att se om sin boendesituation, man vet att den dag man inte längre klarar sig på egen hand får man hjälp från en fungerande hemtjänst eller får flytta till ett omtyckt särskilt boende.Bostadsrätten har över tid stärkt sin roll. Möjligen kan detta förklaras av att allt fler äldre är vana vid ägande liksom att de lägger en stor vikt vid att bo i en miljö med stabila grannar. På så sätt har även seniorboendet fått en ökad betydelse. Den insats i boendet som krävs för tillgång till en bostadsrätt och den åldersgräns som förutsätter inflyttning i seniorboende, ses av en del som en garant för att grannarna är stabila. Många av de äldre bor fortsatt i småhus och det faktum att många bor billigt i sina hus kommer att påverka deras bostadskonsumtion även i framtiden, om än det finns en vilja att anpassa sitt boende och slippa underhåll och ansvar. Tillgång till bostadsanpassning och service i det befintliga boendet påverkar möjligheten att bo kvar. För de allra äldsta får hyresrätten en större betydelse. Detta, och det faktum att de sedan bor kvar och i många fall uppnår en hög ålder i dessa ställer högre krav dels på bostadens utformning men även på den hjälp och service man behöver i bostaden. Hyresvärden kan bli en allt viktigare aktör. Det krävs en lyhördhet inför de äldres preferenser och möjligheter och hur dessa varierar över tid. De äldre utgör en heterogen grupp åldersmässigt, ekonomiskt och socialt och har därmed olika förutsättningar. Att kunna erbjuda framtidens äldre ett bra boende i olika geografiska områden, i stora såväl som små kommuner, ställer krav på bostadsmarknadens aktörer att samarbeta kring att hitta boendeformer som passar den lokala bostadsmarknaden, trygghetsboenden är exempel på sådant samarbete.
8.
  •  
9.
  • Lukkarinen Kvist, Mirjaliisa, 1952- (författare)
  • Att bo som äldre i stadsdelen Ljura
  • 2011
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Föreliggande skrift baserar sig på intervjuer med 21 personer bosatta i stadsdelen Ljura i Norrköping om hur det är att leva och bo i en urban miljö och hur de ser på sitt boende i förhållande till sitt åldrande. Intervjuerna gjordes år 2007. De som intervjuats är mellan 55 och 74 år gamla. De, som många andra blivande äldre och äldre, bor i hyreslägenhet. Deras liv och livsvillkor är betydelsefulla att belysa, likaså hur de ser på sitt framtida boende.De intervjuade utgör givetvis inte någon homogen kategori. De finns inom ett relativt stort åldersspann och de har skilda bakgrunder. Deras livsvillkor och levnadsförhållanden varierar. Deras berättelse kan inte generaliseras till att gälla alla kommande äldre och äldre personer i Ljura eller annorstädes.Bostadsbolaget Hyresbostäder tillhandahöll forskargruppen vid Nisal (Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande) vid Linköpings universitet en lista på de hyresgäster som var över 55 år gamla. Urvalet gjordes så att studien skulle omfatta ungefär lika många kvinnor som män. Av de intervjuade är 12 kvinnor och 9 män. I urvalsprocessen togs även hänsyn till att det skulle bli en någorlunda jämn åldersspridning. Många uppringda avböjde att medverka i intervjustudien och några av dem som först tackade ja drog sig ur av olika anledningar. Fem intervjuade är mellan 55 och 59 år gamla, två mellan 60 och 64 år, nio mellan 65 och 69 år och fem mellan 70 och 74 år.Intervjuerna var byggda kring ett antal teman: Demografisk bakgrund, historisk boendekarriär, område där man bor för närvarande, tankar om åldrande och om framtidens boende. Som nämnts varierar de intervjuades bakgrund, livsvillkor och levnadsförhållanden. Det finns dock en del likheter dem emellan. De lever och åldras i en urban miljö och de bor i hyreslägenheter. De har relativt låg utbildning som för det mesta omfattar endast folkskola. De allra flesta har arbetat inom arbetaryrken. Deras ekonomiska resurser är relativt små. Ytterligare en likhet gäller deras boendekarriär. Den övervägande majoriteten har enbart bott i hyreslägenheter och de har inte planer på att byta till en annan upplåtelseform i framtiden.De intervjuade kommer således från förhållandevis knappa förhållanden och deras berättelser om sina boendekarriärer ger inblickar i hur dåliga boendeförhållanden kunde vara så sent som på 1960-talet för en del av befolkningen i Sverige. Flytt till en modern lägenhet som var utrustad med bekvämligheter i områden som Ljura beskrivs som ”att komma till paradiset”. De flyttningar de har gjort genom livsloppet är förknippade med specifika händelser som giftermål och tillökning i familjen, skilsmässa och dödsfall.Livet i urbana miljöer som Ljura kännetecknas av en kombination av fysisk närhet till andra människor i grannskapet och frånvaro av nära sociala kontakter med grannar. De flesta intervjuades relationer med sina grannar kan definieras som tunna band (Henning & Löfgren, 2002). Att hälsa på sina grannar och byta några ord med dem är ett exempel på sådana band. De är mycket värdefulla för grannsämjan och de bidrar till att man känner gemenskap, trygghet och tillit till sina grannar. En del har erfarenheter av störande grannar, vilket minskar trivseln i grannskapet. Men livet inklusive social samvaro med andra utspelar sig inte enbart i Ljura. De intervjuades sociala nätverk bestående av familjemedlemmar och släktingar, vänner och gamla arbetskamrater sträcker sig utanför Ljuras gränser, de finns i det övriga Norrköping, men också ute i landet och i vissa fall i andra länder.Studien visar att de allra flesta intervjuade trivs mycket bra i Ljura. Stadsdelen har många goda egenskaper; närhet till Norrköpings centrum och till stora köpcentra, grönska och den stora Ljuraparken. Ytterligare en egenskap som omnämns är lugnet. Flera menar dock att Ljura numera är nedgånget och att det har blivit oroligare och tryggare i området jämfört hur det var tidigare. En del intervjuade avstår på grund av känsla av otrygghet från att röra sig ute på kvällar och nätter, både i Ljura och i det övriga Norrköping. Ljura är inte enbart byggnader, vägar, stigar och parker. Ljura som plats skapas när de som bor där upplever den, tolkar intryck av det som finns där och berörs känslomässigt. Den skapas av människors närvaro och aktivitet. Ljura är förknippat med minnen och erfarenheter.Av studien framgår också att de allra flesta intervjuade inte funderar särskilt mycket på åldrandet och dess konsekvenser vad gäller deras boende. De trivs med sina lägenheter och vill gärna bo kvar. Flyttbenägenheten är med andra ord låg även om några nyligen har flyttat eller är i färd med att göra det. Flera intervjuade menar att det finns ett par faktorer som kan leda till att de måste flytta. Den ena är att de flesta husen har besvärliga trappor och saknar hiss. De tror att de förr eller senare måste flytta till ett hus med hiss. Den andra är  hushållsekonomin. Några funderar på att flytta till en billigare lägenhet på grund av att de hyser farhågor för att hyrorna kommer att höjas. De anser att deras ekonomi saknar marginaler för hyreshöjningar.
10.
  • Lyttkens, Carl Henrik, 1933- (författare)
  • Människan - en ohållbar historia? Möjligheter till en hållbar utveckling ur ett historiskt perspektiv
  • 2012
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Boken sätter in dagens diskussion om hållbar utveckling i ett historiskt sammanhang. Den är en sammanställning av forsknintg om hur människor påverkat och påverkats av sin omgivande miljö. Den tar upp frågor om befolkningsutveckling, klimat, sjukdomar och utnyttjande av naturresurser. Den tar också upp teorier om politiska system och strukturer, som skapat uppdelning mellan rika och fattiga.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 403
Åtkomst
fritt online (60)
Typ av publikation
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (335)
populärvet., debatt m.m. (63)
refereegranskat (5)
Författare/redaktör
Sandin, Bengt, 1949- ... (11)
Abrahamsson, Hans, 1 ... (9)
Lohm, Ulrik, 1943-, (8)
Dahlgaard-Park, Su M ... (8)
Kylhammar, Martin, 1 ... (8)
Lindholm Schulz, Hel ... (8)
visa fler...
Gössling, Stefan, (7)
Rauhut, Daniel, 1968 ... (6)
Edquist, Charles, (6)
Berner, Boel, 1945-, (6)
Qvarsell, Roger, 195 ... (6)
Hallgren, Örjan, (6)
Sachs, Lisbeth, 1938 ... (5)
Almgren, Richard, (5)
Brorson, Torbjörn, (5)
Anshelm, Jonas, 1960 ... (5)
Bramryd, Torleif, (5)
Widmalm, Sven, 1956- ... (5)
Lärkner, Bengt, 1946 ... (5)
Nilsson, Anders, 194 ... (4)
Palm, Jenny, 1973-, (4)
Nilsson, Magnus (4)
Hydén, Margareta, 19 ... (4)
Schulz, Michael, 196 ... (4)
Halldén, Gunilla, 19 ... (4)
Belmane, Inga (4)
Dalhammar, Carl, (4)
Geschwind, Lars, 197 ... (4)
Svensson, Gary, 1961 ... (4)
Schön, Lennart (4)
Nyström, Maria, (3)
Fredriksson, Cecilia ... (3)
Hearn, Jeff, 1947-, (3)
Nilsson, Fredrik, (3)
Mont, Oksana, (3)
Linell, Per, 1944-, (3)
Wallensteen, Peter, (3)
Landström, Hans, (3)
Wihlborg, Elin, 1970 ... (3)
Högselius, Per, (3)
Olsson, Birgitta, (3)
Westrup, Ulrika, (3)
Linnér, Björn Ola, 1 ... (3)
N. Larsen, Asger (3)
Johnson, Ericka, 197 ... (3)
Rydström, Helle, 196 ... (3)
Stark, Agneta, 1946- ... (3)
Woolgar, Stephen Wil ... (2)
Aronsson, Karin, 194 ... (2)
Rehme, Jakob, (2)
visa färre...
Lärosäte
Linköpings universitet (171)
Lunds universitet (130)
Göteborgs universitet (52)
Uppsala universitet (23)
Kungliga Tekniska Högskolan (17)
Stockholms universitet (8)
visa fler...
Högskolan Kristianstad (7)
Linnéuniversitetet (6)
Högskolan i Jönköping (5)
Södertörns högskola (4)
Nordiska Afrikainstitutet (4)
Blekinge Tekniska Högskola (4)
Örebro universitet (4)
Högskolan i Borås (3)
Chalmers tekniska högskola (3)
Luleå tekniska universitet (2)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (2)
Umeå universitet (2)
Högskolan i Gävle (1)
Sveriges Lantbruksuniversitet (1)
Mälardalens högskola (1)
Karlstads universitet (1)
Malmö högskola (1)
Högskolan i Halmstad (1)
visa färre...
Språk
Svenska (210)
Engelska (173)
Danska (4)
Odefinierat språk (4)
Tyska (3)
Norska (2)
visa fler...
Spanska (2)
Italienska (1)
Nederländska (1)
Portugisiska (1)
Koreanska (1)
Annat språk (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (403)
Humaniora (31)
Teknik (7)
Naturvetenskap (5)
Medicin och hälsovetenskap (5)
Lantbruksvetenskap (4)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy