SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Annan samhällsvetenskap) hsv:(Tvärvetenskapliga studier) ;lar1:(slu)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Annan samhällsvetenskap) hsv:(Tvärvetenskapliga studier) > Sveriges Lantbruksuniversitet

  • Resultat 1-10 av 197
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Otto, Opira (författare)
  • Trust, identity and beer
  • 2013
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This thesis explores the role and influence of institutions on agricultural labour transactions in Isunga village in Kiryandongo District, Midwestern Uganda. It primarily focuses on how farmers structure, maintain and enforce their labour relationships during crop farming. The study is based on semi-structured interviews of twenty households and unstructured interviews with representatives of farmers associations. These interviews show that other than household labour, the other common labour arrangements in the village include farm work sharing, labour exchanges and casual wage labour. Farm work sharing and labour exchanges involve farmers temporarily pooling their labour into work groups to complete tasks such as planting, weeding or harvesting crops on members' farms in succession. This is done under strict rules and rewarded with 'good' beer and food. Against this background, the study asks what institutions really are, why they matter and what we can learn about them. Literature suggests that institutions influence labour transactions by their effects on transaction costs and the protection of contractual rights. However, literature does not suggest which institutions are best for agricultural labour transactions. Taking institutions to be the 'rules of the game', with farmers as 'players' who strategically use these rules to their advantage, the study focused on the interaction between institutions and farmers. The major findings of the study are: (a) farmers' choices of institutions are influenced by the characteristics of transactions, the costs of using institutions for handling labour dealings, the fairness and predictability of the outcome of contract enforcement mechanisms, and socio-cultural factors such as kin/ethnic status, morality and affection, (b) formal institutions in Isunga are either weak, ineffective or absent. So, farmers rely heavily on institutions embedded in social norms and networks to structure their transactional relationships, to ensure the performance of the respective parties, and to settle disputes if they arise. The study concludes that agricultural labour transactions in Isunga involve judgements of personal characteristics and social roles expressed as reputation and trustworthiness.
2.
  • Bengtsson, A, et al. (författare)
  • Outdoor environments at three nursing homes – Focus group interviews with staff.
  • 2006
  • Ingår i: Journal of Housing for the Elderly. - Haworth Press. - 0276-3893. ; 19:3-4, s. 49-69
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This study investigated how the outdoor environments at nursing homes for older persons were experienced and used to gain knowledge with implications for design. Focus group methodology was used to explore staff's view of how the residents experienced and used the outdoors. Two main themes and ten sub-themes were the result when the focus group interviews were analyzed. Theme one, being comfortable in the outdoor environment, describe the residents' special needs to be able to and dare to use the outdoors. The theme suggests a precautionary design, which promotes security and safety and protects from disturbance and negative impressions. The second main theme, access to surrounding life, describes the residents' needs for change and variety in Elderly, older, outdoor environment, health design, universal design, landscape planning
  •  
3.
  • Bergeå, Hanna, et al. (författare)
  • Dialogprocessen om allemansrätten
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Under 2012 och 2013 har avdelningen för Miljökommunikation vid SLU fungerat som rådgivare till Naturvårdsverket i planeringen och genomförandet av en dialogprocess om allemansrätten och dess tillämpning. Denna rapport har tillkommit som ett avslutande led i detta uppdrag. Syftet med rapporten är att stödja utveckling av dialogmetodik och dialogkompetens inom naturresurshanteringen genom att redogöra för och kritiskt diskutera de erfarenheter som vi gjort av att arbeta med en omtvistad och komplex samhällsfråga genom dialog. I rapporten redogör vi för de tankar och teorier som har väglett planeringen av dialogprocessen och diskuterar vad vi, så här i efterhand, anser att vi kunde ha gjort annorlunda. Syftet med rapporten är alltså inte att diskutera dialogprocessens innehåll och/eller hur olika aktörer och intressen ser på frågor som rör allemansrätten. Rapporten ska ses som ett underlag för hur den som ansvarar för en dialogprocess bör planera, genomföra och förhålla sig till deltagarna och det som sker. Rapporten består av följande fem delar: 1. Viktiga förutsättningar och ramar för upplägg och planering av dialogprocessen 2. Händelseutvecklingen i de fem möten som processen bestod av 3. Deltagarnas åsikter om processen, vad de tycker att de lärt sig 4. Deltagarnas rapportering av lärdomar från dialogprocessen till sina hemorganisationer 5. Diskussioner och rekommendationer
4.
  • Caselunghe, Elvira, et al. (författare)
  • Forskningsperspektiv på naturvägledning
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Literature study shows a lack of Swedish nature interpretation research. The Swedish Centre for Nature Interpretation (SCNI) was established in 2007 by the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish University for Agricultural Sciences. One task of SCNI is to initiate research on nature interpretation. This research overview is intended to provide a jumping-off point. The main purpose was to investigate Swedish research that contributes to development of theory and practice in nature interpretation. In addition, research from other Nordic countries as well as international research was reviewed. A literature search for Swedish scientific publications on nature interpretation, explicitly, revealed a scarcity of such research in Sweden. Of course identifying such studies depends, in part, on how “nature interpretation” and “research” are defined. There are actually a number of Swedish researchers who work with topics that are relevant to nature interpretation, and to some extent this research is also published in scientific media. However, there is a larger quantity of educational literature. Overall, the main finding of this literature search is that nature interpretation research has not been conducted in Sweden, to date. However, relevant studies were found in such areas as outdoor recreation, nature tourism, education for sustainable development, outdoor education, environmental history, museology and environmental psychology. Various key words have been used in the selected databases, since “nature interpretation” generates no scientific hits. Definitions and pedagogical principles for nature interpretation are described in the first part of the report. Then international nature interpretation research and some different occurring theories are presented. Emphasis is then put on Swedish and Nordic research that is relevant for developing nature interpretation. The main findings below include conclusions from both the international and the Swedish/Nordic research and indicate some possible directions for development of nature interpretation research, in Sweden and elsewhere. NATURE INTERPRETATION CAN BE BOTH A MEANS OR AN END IN ITSELF There is a need for scientific development of nature interpretation evaluation principles. In Sweden, but also elsewhere, a common goal for publicly financed nature interpretation is to influence people in the direction of sustainable development. Research on interpretation evaluation is needed in order to know whether various activities correspond to our expectations. Also, there is a need to question whether this goal of influencing people is transparent and democratic enough. Internationally, there are both researchers who claim that interpretation can have a positive effect on environmental attitudes and behavior, and those who claim that effective evaluation methodologies for exploring such relationships need further development. Worldwide, interpretive evaluation research has focused heavily on knowledge gain and impacts on attitudes and behaviour, but it has seldom partitioned out the role of the emotional aspects of nature experience, although interpretation instructions stress revelation and provocation for instance. The notion of “participants gaining knowledge” could be widened and include mutual and experiential learning processes. Unlike environmental education, interpretation usually is a rather time limited activity. That could also be a reason to why long term interpretation effects are difficult to evaluate. If any effects appear, it would still be difficult to distinguish what has generated them. Nature interpretation is sometimes seen as a means for fulfilling a greater objective, but in other cases it is seen as an end in itself. For instance, within outdoor recreation, nature interpretation activities could be considered an end in themselves. Whereas nature interpretation efforts within state run nature conservation could be a means for legitimating and promoting poli-tical nature conservation decisions. NATURE INTERPRETATION AS A COMMUNICATIVE ACT The literature review indicated that the number of Swedish or international publications focusing on the communicative act of nature interpretation from an interactional micro perspective seems to be limited. What is happening within and between the persons during a nature interpretation session? How does the interpretation process really occur? Is the interpreter or the participant the one who makes the interpretation for instance? What kind of learning is taking place? CRITICAL RESEARCH ON NATURE INTERPRETATION COULD DEVELOP THEORY AND PRACTICE When discussing what Swedish nature interpretation research could concentrate on, there is not only a need to discuss the topics, but also different scientific approaches that could facilitate a greater understanding. Much of the Nordic research referred in this report is carried out within a positivistic research tradition doing quantitative studies. When approaching social science there are also some publications within hermeneutic research tradition. Critical research tradition, however, is rare among the studies reviewed. Since nature interpretation is not a natural science phenomenon, but a social one, nature interpretation research based on social constructivism has an obvious importance in further development of Swedish nature interpretation research. The role of nature interpretation in society could be better understood by analyzing what discourses characterize Swedish nature interpretation practice today. What ideas of man and nature are taken for granted which could affect the content and format of nature interpretation? Nature interpretation contributes to constructing our nature experiences, something that is seldom analysed. What values and rationalities holds the Swedish nature interpretation discourses? These questions require a critical dimension of nature interpretation research. Another division to make is research that looks for improving nature interpretation practice (how to do good interpretation), versus research that looks for understanding the phenomenon of nature interpretation (research about interpretation). Both kinds are needed. EXAMPLES ON CRITICAL ANALYSIS OF NATURE INTERPRETATION Some discussions in museology are highly relevant to nature interpretation as well. A quote by Ella Johansson (2001) about open air museums illustrates several of the inherent paradoxes in interpretation that could be interesting to further investigate. “… some contrary – or maybe complementary – aspects are lasting and necessary features in a museum: authenticity versus scene, critical distance versus deep empathy, creating knowledge versus ideology, education versus Sunday pleasure.” The content and format of nature interpretation is always a mental and social product, where the involved individuals decide what phenomena and objects are paid attention to and what questions and explanations are suggested. Søren Kruse (2002) argues that “the interpreter designs the participants’ nature visits and determines thereby frames for their nature experiences”. He further writes that: “Nature interpretation is in the centre of the normative minefield of pedagogics, where one could ask oneself: With what right can the nature interpreters claim that their design of nature visits is better than the nature contact designed by the participants themselves? My point of departure is that nature interpretation is not an interpretation of nature, but a production and reproduction of socially constructed descriptions of nature and our relations with it.” THE NEED OF ADVANCING NATURE INTERPRETATION RESEARCH IN SWEDEN Advancement of Swedish research on nature interpretation is needed for several reasons. There are national prerequisites that are unique, such as the Swedish right of public access to nature. Swedish nature interpretation is not yet systematically evaluated from a scientific point of view. There are also a number of educational programmes in Swedish universities within nature guidance and nature interpretation, and connecting these educational efforts to research would strengthen their quality. However, nature interpretation is not a research discipline, but rather a topic that requires research from various perspectives. That interdisciplinary context could be treated by different branches – from public health science, to cultural studies, to forest sciences, if it is combined with communication science, pedagogics or similar fields. Environmental psychology, marketing and media sciences could also provide knowledge about behavioural impacts that nature interpretation often aims for in a general context.
5.
  • Eriksson, Camilla (författare)
  • Fäboden som politiskt rum
  • 2013
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • EU:s jordbrukspolitik har omvandlats under det senaste decenniet. Nya målsättningar om att skydda "höga natur- och kulturvärden" samt "traditionella landskap" har satt fokus på andra typer av lantbruk än de jordbrukspolitiken tidigare har gynnat. Ett exempel är det svenska fäbodbruket som nu för första gången får särskilda jordbrukspolitiska stöd. Idag finns ett par hundra fäbodbrukare i norra Svealand och nedre Norrland som håller kor, får och getter, ofta lantraser, på fritt utmarksbete. Djuren betar på skogsmark eller i fjällmiljö och kommer självmant hem på nätterna för att stallas och i förekommande fall mjölkas. Utmarken delas med björnar och vargar, dock inte utan konflikter. I avhandlingen kombineras textanalys och etnografiskt fältarbete i en policyantropologisk analys av vad som händer när fäbodarna inkluderas i politiken. Jordbruksverkets utformning av EU-stöd till fäbodar påverkar hur fäbodar brukas. Stödens utformning visar dock på motsättningar mellan förvaltningsapparaten som har makt att definiera vad traditionella fäbodar och höga natur- och kulturvärden på fäbodar är, och de fäbodbrukare som ska förverkliga intentionerna. Dessa motsättningar har gett upphov till en strid om tolkningsföreträde och en ständigt pågående förhandlingsprocess om vilka praktiker som har högst värde, vilket i avhandlingen benämns fäbodens politiska rum. Där ingår inte enbart de frågor som är aktuella idag utan också de historiska institutionella arrangemang som påverkar aktörernas möjlighet att göra sin röst hörd. Det är inte enbart Jordbruksverkets föreskrifter som avgör vad den nya jordbrukspolitiken kommer att resultera i. Länsstyrelsernas uttolkning av föreskrifterna, avgör i praktiken hur politiken genomförs. Fäbodbrukarna är dock inte intentionslösa brickor i det här spelet, utan har egen agens och möjligheter att handla utifrån egna intentioner och problemdefinitioner. Fäbodföreningar och andra organisationer spelar en viktig roll som förmedlare av och uttolkare av såväl myndigheternas anvisningar som brukarnas egna handlingsvägar. De ständigt pågående förhandlingsprocesserna kommer att avgöra hur framtidens fäbodbruk, och i förlängningen även hur framtidens lantbruk, kommer att bedrivas.
6.
  • Fisher, Janet A., et al. (författare)
  • Strengthening conceptual foundations: analysing frameworks for ecosystem services and poverty alleviation research
  • 2013
  • Ingår i: Global Environmental Change. - 0959-3780 .- 1872-9495. ; 23:5, s. 1098-1111
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A research agenda is currently developing around the linkages between ecosystem services and poverty alleviation. It is therefore timely to consider which conceptual frameworks can best support research at this nexus. Our review of frameworks synthesises existing research on poverty/environment linkages that should not be overlooked with the adoption of the topical language of ecosystem services. A total of nine conceptual frameworks were selected on the basis of relevance. These were reviewed and compared to assess their ability to illuminate the provision of ecosystem services, the condition, determinants and dynamics of poverty, and political economy factors that mediate the relationship between poverty and ecosystem services. The paper synthesises the key contributions of each of these frameworks, and the gaps they expose in one another, drawing out lessons that can inform emerging research. Research on poverty alleviation must recognize social differentiation, and be able to distinguish between constraints of access and constraints of aggregate availability of ecosystem services. Different frameworks also highlight important differences between categories of services, their pathways of production, and their contribution to poverty alleviation. Furthermore, we highlight that it is important to acknowledge the limits of ecosystem services for poverty alleviation, given evidence that ecosystem services tend to be more associated with poverty prevention than reduction. We conclude by reflecting on the relative merits of dynamic Social-Ecological Systems frameworks versus more static checklists, and suggest that research on ecosystem services and poverty alleviation would be well served by a new framework distilling insights from the frameworks we review. (C) 2013 The Authors. Published by Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
7.
  • Miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Miljökompensation innebär att en verksamhetsutövare gottgör för intrång eller skada på miljön och kan liknas med polluter pays principle. Krav på miljökompensation har funnits i Miljöbalken i cirka 15 år och används i flera länder runt om i världen. I den här rapporten har vi kartlagt och analyserat miljökompensationsåtgärder som har vidtagits vid väg- och järnvägsprojekt. Vi har även beskrivit terminologi, lagkrav, principer och metodologi kopplade till miljökompensation, och gett en översiktlig omvärldsbeskrivning av miljökompensation i och utanför Sverige. Den övergripande målsättningen är att öka kunskapen om miljökompensation inom väg- och järnvägssektorn, och att föreslå olika vägar för hur Trafikverket kan utveckla användandet av miljökompensation. Juridiskt finns möjlighet för prövningsmyndigheter att ställa krav på miljökompensation vid intrång på skyddade områden och vid vattenverksamhet. Om Trafikverket har politiskt stöd kan även mer omfattande kompensation ske frivilligt, vilket troligen är den bästa vägen att gå om miljökompensation ska utvecklas offensivt. Kartläggningen visade att 37 beslut om miljökompensation har krävts av länsstyrelser och kommuner under perioden 1999-2012 och majoriteten av dessa kan kopplas till biotopskyddsärenden. Hela 90 % av alla länsstyrelser hade tagit endast ett eller inget beslut om krav på miljökompensationsåtgärder. Generellt kan sägas att miljökompensationsåtgärderna var av samma typ som skadan och låg omfångsmässigt i paritet med ingreppet. Ett typiskt exempel är ett intrång på en 152 meter lång stenmur och 176 meter öppna diken som kompenserades med 150 meter ny stenmur och 150 m2 våtmark. När Trafikverket utvecklar råd för praktisk tillämpning föreslår vi att följande aspekter uppmärksammas: - Vid kompensation bör alla dimensioner av miljöbegreppet inkluderas, vilket även omfattar rekreation och kulturmiljö. - Kompensationsgrader på över 1:1 bör användas för att inkludera aspekter som osäkerhet, tid, aktörsperspektiv och kvalitet. - Landskapsperspektiv kan ge flexibilitet så att lösningar kan identifieras och lokaliseras på så passande platser som möjligt. - Frågan om genomförandet av miljökompensationsåtgärder utanför vägområde borde utredas och även långsiktiga skötselaspekter. - Satsa på samordning, översyn och transparens av aktiviteter kopplade till miljökompensation och miljökonsekvensbeskrivningar.
8.
  • Namazzi, Sylvia, et al. (författare)
  • Crop-livestock-tree Integration in Uganda
  • 2016
  • Ingår i: Innovation Platforms for Agricultural Development Evaluating the mature innovation platforms landscape. - 97811381717 (hbk)
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
9.
  •  
10.
  • Qviström, Mattias, et al. (författare)
  • Urban sprawl på skånska?
  • 2016
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • För att främja en hållbar utveckling behöver dagens planerare lära av internationella exempel. Men hur? Artikeln diskuterar fallgropar och möjligheter i ett ömsesidigt lärande, utifrån pågående forskningsprojekt om stadsutglesning. Vi argumenterar för att planerare måste ta hänsyn till att ett begrepp förmedlar ett visst landskap, och att det kan dölja lika mycket som det visar fram.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 197
Åtkomst
fritt online (65)
Typ av publikation
tidskriftsartikel (97)
rapport (36)
bokkapitel (20)
doktorsavhandling (14)
annan publikation (13)
konferensbidrag (11)
visa fler...
samlingsverk (redaktörskap) (2)
forskningsöversikt (2)
bok (1)
licentiatavhandling (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (108)
övrigt vetenskapligt (73)
populärvet., debatt m.m. (16)
Författare/redaktör
Fischer, Klara, (10)
Heberlein, Thomas, (10)
Hilding-Rydevik, Tui ... (9)
Sarlöv-Herlin, Ingri ... (8)
Nightingale, Andrea, (7)
Angelstam, Per, (6)
visa fler...
Olausson, Inger, (6)
Tunon, Håkan, (6)
Axelsson, Robert, (6)
Lidestav, Gun, (5)
Khatri, Dil, (5)
Raitio, Kaisa, (5)
Mårtensson, Fredrika ... (4)
Eriksson, Camilla (4)
Elbakidze, Marine, (4)
Crumley, Carole (4)
Beckman, Malin, (4)
Kvarnström, Marie, (4)
Qviström, Mattias, (4)
Sartas, Murat, (4)
Milestad, Rebecka, (3)
Sandström, Camilla, (3)
Persson, Jesper, (3)
Barthel, Stephan, (3)
Blennow, Kristina (3)
Blicharska, Malgorza ... (3)
Dovlén, Sylvia (3)
Axelsson Linkowski, ... (3)
Svedin, Uno (3)
Jönsson, K. Ingemar, (3)
Westberg, Lotten, (3)
Paudel, Naya Sharma, (3)
Sandström, Stefan (3)
Powell, Stina, (3)
Poudyal, Mahesh, (3)
Lamers, Dieuwke, (3)
Schut, Marc, (3)
Andersson, Kjell, (2)
Grahn, Patrik, (2)
Folke, Carl, (2)
Karltun, Linley Chiw ... (2)
Myrdal, Janken (2)
Nyberg, Gert, (2)
Tranvik, Lars, (2)
Börjesson, Pål, (2)
Ericsson, Göran, (2)
Elmqvist, Thomas, (2)
Jirström, Magnus (2)
Lundmark, Tomas, (2)
Rosenqvist, Håkan, (2)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (13)
Linköpings universitet (13)
Kungliga Tekniska Högskolan (11)
Stockholms universitet (10)
visa fler...
Uppsala universitet (8)
Umeå universitet (7)
Linnéuniversitetet (4)
Högskolan Kristianstad (4)
Luleå tekniska universitet (3)
Malmö högskola (2)
Mittuniversitetet (2)
RISE (1)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (1)
Naturvårdsverket (1)
Högskolan Dalarna (1)
Blekinge Tekniska Högskola (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
visa färre...
Språk
Engelska (160)
Svenska (36)
Danska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (194)
Lantbruksvetenskap (79)
Naturvetenskap (62)
Humaniora (22)
Teknik (16)
Medicin och hälsovetenskap (4)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy