SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Annan samhällsvetenskap) hsv:(Tvärvetenskapliga studier) ;conttype:(popularscientific)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Annan samhällsvetenskap) hsv:(Tvärvetenskapliga studier) > Populärvet., debatt m.m.

  • Resultat 1-10 av 976
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
2.
  • Jonsson, Stefan, 1961- (författare)
  • The Wisdom of Crowds
  • 2014
  • Ingår i: TANK Magazine. - London : Tank Publications Ltd. - 1464-3472. ; 8:1, s. 62-65
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Stefan Jonsson reminds us that without the uprisings of the 'swinish multitude' there would be no such thing as democracy.
  •  
3.
4.
  • Palm, Jenny, 1973- (författare)
  • Electricity security and contingency planning in hierarchy and network - examples from Sweden
  • 2009
  • Ingår i: Energy Policy: Economic Effects, Security Aspects and Environmental Issues. - New York : Nova Science Publisher. - 978-1-60692-894-3 ; s. 225-238
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • This article discusses the emergency management strategies of municipal authorities for securing the electricity supply, according to a networked, or “governance”, control and direction structure, and how this influences the relationship between electricity companies and Swedish municipalities. The article also discusses the role how the households during outages, how they perceive their responsibility during an outage, but also how municipalities and grid companies understand the households’ responsibility. Since electricity market deregulation, the responsibility for electricity supply security has become unclear; field studies of Swedish municipalities indicate that all actors still seem to be seeking to find their proper roles in the deregulated market. Municipalities still expect to exercise influence over private energy company decisions regarding prioritization of emergency power deliveries. Energy companies vacillate between emphasizing their need to regard economic factors and their sense of responsibility for providing a secure electricity supply to vital municipal functions (even though municipalities may lack contracts specifying this). The households’ responsibility for being prepared for an outage was fuzzy for the actors. Both municipalities and grid companies expected the customers to have some preparedness. The household meant that they lacked any responsibility to be prepared for an outage even if they need to be prepared to survive.
  •  
5.
  • Palm, Jenny, 1973-, et al. (författare)
  • Värmekunders val och användning Tidigare forskning och framtida forskningsbehov
  • 2009
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • I denna rapport presenteras och diskuteras tidigare samhällsvetenskaplig forskning kring hur hushåll väljer värmesystem och hur hushållen använder och förhåller sig till bostadens värmesystem. Syftet är att undersöka vilka generella mönster som framkommer i tidigare forskning som behandlar hur hushåll väljer och använder värmesystem, samt att identifiera kunskapsluckor och relevanta forskningsfrågor inför framtiden.I denna sammanfattning fokuserar vi på de resultat av litteraturstudien som kan vara av intresse för fjärrvärmebolag i mötet och kommunikationen med kunden. Kunskapsluckor inom forskningsfältet samt förslag på framtida forskning kan istället läsas i rapporten.   I tidigare studier har följande skäl till varför hushåll väljer att byta system och ansluta sig till fjärrvärme identifierats. Det som gör att hushållen byter värmesystem är föga förvånande ofta missnöje med det befintliga systemet. Det rör sig t ex om att det befintliga uppvärmningssystemet är gammalt och trasigt, att de har höga driftskostnader, och negativ miljöinverkan (speciellt olja). Att hushåll väljer fjärrvärme beror på: 1)      Fjärrvärme förväntas vara mindre arbetsamt och bekvämare än pellets, billigare än el, säkrare i drift än t ex bergvärme på grundval av att de upplever en trygghet i att många är anslutna till samma system, samt att riskerna i större utsträckning överlämnas till energibolaget. Bekvämlighet, god värmekomfort och ekonomi verkar vara de mest betydelsefulla faktorerna i denna jämförelse. Hushållen har dock långt ifrån alltid undersökt hur fjärrvärme står sig i relation till andra uppvärmningsformer. Exempelvis hur fjärrvärmepriset förhåller sig till andra bränslen eller uppvärmningsformer. 2)      Information och kommunikation med energibolaget, media, grannar och vänner är viktigt. Ett fördelaktigt erbjudande och trevligt bemötande är mycket betydelsefullt, liksom om grannarna väljer att ansluta sig eller inte.Skäl som hushållen uppger till att välja bort fjärrvärme är: 1.  Hushållen har redan installerat ett välfungerande uppvärmningssystem som de är nöjda med.2. En konvertering upplevs som alltför besvärligt och kostsamt t ex om man tidigare hade direktverkande el.3. Hushållet uppger att de upplever att man blir alltför starkt bunden till enbart ett system och en leverantör om man väljer fjärrvärme. Denna beroendeställning innebär att man själv inte har lika stor möjlighet att påverka och kontrollera t.ex. sin ekonomi.4. En del saknar också förtroende för bolaget och deras kalkyler.5. Ett skäl att välja bort fjärrvärme är att man vid ett erbjudande måste bestämma sig inom vissa och då alltför korta tidsramar vilket gör att man tackar nej. Det senare handlar om att andra än hushållen själva bestämmer när en konvertering ska ske, vilket inte behöver stämma överens med hushållens önskemål och deras livssituation.Förutsättningar såsom t ex genus, ålder och ekonomi när det gäller fjärrvärme har enbart kort belysts i enstaka studier. Resultaten är alltså osäkra men följande tendenser kan lyftas fram:att männen i större utsträckning engagerade sig och var mer aktiva i konverteringen till fjärrvärmen än kvinnorna.personer mellan 30 och 50 verkar vara mer benägna att ansluta sig till fjärrvärme än andra åldersgrupper.Pensionärer är däremot i mindre utsträckning intresserade.Ett visst samband mellan inkomst och konvertering till fjärrvärme kan skönjas. De med högre inkomst har större möjlighet att byta uppvärmningssystem.Det finns få konkreta studier av hur installation av fjärrvärmesystemet, liksom den vardagliga användningen förlöpte. I en studie kan vi se att värmekomforten i villan blev jämnare och mer behaglig efter installationen av fjärrvärme, men att varmvattenkomforten inte blev det. Resultaten när det gäller speciellt bekvämlighet och arbetsinsats är motstridiga. Hushållen upplever fjärrvärmesystemet som komplicerat och det finns en osäkerhet över hur det skall skötas och ställas in. Informationsmaterialet och det stöd som givits till hushållen är inte heller tillräckligt för att bistå dem i detta arbete.En del hushåll sätter sig inte alls in i systemet och låter det sköta sig själv med suboptimal effektivitet, vilket kan få negativa konsekvenser för inomhuskomforten. Att hushållen har svårt att förstå de energitekniska installationerna i bostaden, samt att informationen ofta upplevs som bristfällig är inte heller något som enbart är förknippad med fjärrvärme, utan liknande iakttagelser har gjorts med andra system, särskilt när det gäller regleringen av termostater.<h2> Lärdomar från studierna:</h2>Det finns många etablerade sanningar kring olika värmesystem som inte behöver bygga på fakta, men fjärrvärmebolagen måste förhålla sig till och bemöta dessa med förbättrad information och kommunikation:Fjärrvärme är bekvämt. Så bekvämt att hushållen inte bryr sig om att alls förstå och interagera med systemet, vilket kan leda till suboptimal användning.Informationen och kommunikationen till kunden bör utvecklas ytterligare. Det kan handla om att ta fram enkla tips på handhavande och göra en lista på saker som kunden bör kolla av med jämna mellanrum. Detta kan kompletteras med en mycket lättförståelig beskrivning av hur tekniken fungerar. Ta också fram serviceerbjudande, så att de som vill slippa att göra detta själva, kan betala bolaget för återkommande service och underhåll.Kunden vill inte ansluta sig till fjärrvärme för fjärrvärme gör kunden beroende av ett monopolbolag som de inte litar på. Här bör bolagen arbeta med sin kommunikation och information men även med sina avtal och kontrakt, så att kunden känner att detta är en kundrelation och inte ett beroendeförhållande.Kunderna litar inte på bolagens kalkyler. Arbeta tillsammans med aktörer som representerar andra värmesystem, samt med oberoende aktörer såsom energirådgivare och utveckla en gemensam mall som kan användas av hushållen vid jämförelse av olika uppvärmningsalternativ. Här behöver både jämförelsefaktorer och hur beräkningar av olika systems kostnader ska göras diskuteras.Ett fördelaktigt erbjudande och trevligt bemötande har visat sig vara mycket betydelsefullt.Skäl att välja bort fjärrvärme är: hög anslutningskostnad. Bolagen kan arbeta med att ta fram olika alternativ till kunden där anslutningskostnaden slås ut över flera år. Då kan man också nå kunder med lägre medelinkomst som idag har en tendens att ansluta sig till fjärrvärme i lägre grad än höginkomsttagare.Kunderna blir stressade av att de får alltför kort tid på sig att bestämma sig för ett erbjudande att konvertera eller inte. Genom att förlänga betänketiden för ett erbjudande kan man nå fler kunder.Kunderna är mindre nöjda med varmvattenkomforten. Detta kan vara något för bolagen att arbeta med att förbättra.
6.
  • Qviström, Mattias, et al. (författare)
  • Urban sprawl på skånska?
  • 2016
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • F&ouml;r att fr&auml;mja en h&aring;llbar utveckling beh&ouml;ver dagens planerare l&auml;ra av internationella exempel. Men hur? Artikeln diskuterar fallgropar och m&ouml;jligheter i ett &ouml;msesidigt l&auml;rande, utifr&aring;n p&aring;g&aring;ende forskningsprojekt om stadsutglesning. Vi argumenterar f&ouml;r att planerare m&aring;ste ta h&auml;nsyn till att ett begrepp f&ouml;rmedlar ett visst landskap, och att det kan d&ouml;lja lika mycket som det visar fram.
7.
  • Rauhut, Daniel, 1968- (författare)
  • Barnfattigdom
  • 2011
  • Ingår i: Barnbladet. ; :6, s. 6-11
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 976
Åtkomst
fritt online (189)
Typ av publikation
tidskriftsartikel (470)
bokkapitel (177)
annan publikation (119)
rapport (64)
bok (64)
konferensbidrag (33)
visa fler...
recension (24)
samlingsverk (redaktörskap) (18)
forskningsöversikt (6)
proceedings (redaktörskap) (1)
visa färre...
Typ av innehåll
Författare/redaktör
Kylhammar, Martin, 1 ... (79)
Qvarsell, Roger, 195 ... (19)
Ellegård, Kajsa, 195 ... (14)
Castensson, Reinhold ... (13)
Tepfers, Ralejs, 193 ... (13)
Sjöholm, Carina, (13)
visa fler...
Berner, Boel, 1945-, (12)
Larsson, Stefan, (11)
Corvellec, Hervé (11)
Bommenel, Elin, (11)
Hultman, Johan, (10)
Olsson, Birgitta, (10)
Rydström, Helle, 196 ... (10)
Fredriksson, Cecilia ... (9)
Dunér, David, (9)
Svensson, Gary, 1961 ... (9)
Hellström, Martin, 1 ... (9)
Schulte, Barbara, (9)
Ek, Richard, (8)
Lohm, Ulrik, 1943-, (8)
Mccormick, Kes, (8)
Widmalm, Sven, 1956- ... (8)
Aronsson, Karin, 194 ... (7)
Persson, Anders, (7)
Palm, Jenny, 1973-, (7)
Dahlgaard-Park, Su M ... (7)
Nilsson, Kjell, (7)
Tojo, Naoko, (7)
Björkman, Maria, 197 ... (7)
Bladh, Mats, 1953-, (7)
Dahlstedt, Magnus, 1 ... (7)
Hultman, Lisa, (7)
Eldh, Christer, (7)
Eriksson Baaz, Maria ... (7)
Lärkner, Bengt, 1946 ... (7)
Tholander, Michael, ... (7)
Olsson, Lennart, (6)
Anderberg, Stefan, (6)
Jirström, Magnus (6)
Cherp, Aleh, (6)
Runeson, Per, (6)
Andersson Cederholm, ... (6)
Hydén, Lars-Christer ... (6)
Klintman, Mikael, (6)
Olsson, Maryam, (6)
Sandman, Lars, (6)
Lindgren, Anne-Li, 1 ... (6)
Holmén, Hans, 1948-, (6)
Nilsson, Jan-Henrik, (6)
Hallgren, Örjan, (6)
visa färre...
Lärosäte
Linköpings universitet (411)
Lunds universitet (321)
Uppsala universitet (92)
Stockholms universitet (28)
Kungliga Tekniska Högskolan (25)
Chalmers tekniska högskola (22)
visa fler...
Högskolan i Borås (18)
Örebro universitet (17)
Sveriges Lantbruksuniversitet (16)
Göteborgs universitet (16)
Linnéuniversitetet (13)
Högskolan Kristianstad (10)
Södertörns högskola (10)
Högskolan i Jönköping (8)
Umeå universitet (5)
Högskolan i Halmstad (5)
Nordiska Afrikainstitutet (4)
Mittuniversitetet (2)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (2)
Högskolan i Gävle (2)
Mälardalens högskola (2)
Karlstads universitet (2)
Högskolan Väst (2)
Blekinge Tekniska Högskola (1)
Gymnastik- och idrottshögskolan (1)
RISE (1)
Luleå tekniska universitet (1)
Malmö högskola (1)
Försvarshögskolan (1)
visa färre...
Språk
Svenska (665)
Engelska (268)
Danska (18)
Japanska (7)
Norska (6)
Tyska (5)
visa fler...
Franska (2)
Latin (1)
Isländska (1)
Estniska (1)
Lettiska (1)
Annat språk (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (975)
Humaniora (40)
Naturvetenskap (21)
Medicin och hälsovetenskap (20)
Teknik (14)
Lantbruksvetenskap (10)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy