SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) ;lar1:(uniarts)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) > Stockholms konstnärliga högskola

  • Resultat 1-10 av 11
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Bok, Bengt, 1954- (författare)
  • Encounter with the Other some reflections in interviewing
  • 2015
  • Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt)abstract
    • he interview is an art form. Two people meet to talk to each other. They meet to talk about something important, or to talk about the life of the person being interviewed. Reaching deep down inside a person is a process. Being part of this process can make you dizzy, giddy. Interviewing is a job where listening and inquiry often give us someone’s life story. It’s about deciphering a person’s thoughts and testimonies; what he or she says or does not say. The interview is an art form that can be likened to understanding poetry… it’s about interpreting, cracking codes, working things out. An interview must not turn into a polite conversation or discussion, but should be a form of concentrated and honest communication. The interviewer must not be out to please or impress, but should be relatively confident in him/herself without being some kind of emotional superman (übermensch). On the contrary, perhaps the interviewer’s own weaknesses and faults often result in a sensitivity and a capacity to be able to hone in on what is really important in the encounter that is ‘the interview’.The interviewer must be equipped with a certain capacity for empathy with “the Other”. To be able to identify with trong enough to understand that these experiences are not one’s own, but those of the Other. It’s important to learn how to step into an interview with full concentration and presence, then step back and regard and analyse what is happening, and then step back in again. This allows for what is generally a necessary (and healthy) distancing of oneself, as well as some pause for reflection and repose in order to then recharge for the next ‘entry’.If it so happens that I, as the interviewer, have a capacity for empathy and a sensitivity, it’s important that I don’t lose myself in the Other’s situation, but maintain a professional attitude in the interview – a brotherly, professional, attitude. I have had this sensitivity myself since childhood, and in many instances, it has been a curse. However, in recent years I have understood and consoled myself with the fact that it has also been the foundation of my work and my way of approaching people. Without it, I might not have the ‘radar’ that has assisted me in my quest for the Other’s inner self. A journey that I never cease to be fascinated by, as my curiosity is continuously piqued anew.During a walk with a colleague and similarly sensitive soul, it became apparent that we both held a common belief that we had done our best interviews when we were heavily hung over. This was when our senses were at their most open and our own defences completely crushed. There exists a freedom in this parlous state – a freedom in which feelings and intuition have free rein. Where we can detect very subtle signals and undertones from interviewees. Any question can be asked – prestige and our own inner fears do not exist in this state.That said, to subject oneself to a heavy hangover as a working method is a highly unhealthy and just plain crazy idea! For this reason, we must try to achieve this same sense of freedom by other means.And that is what this book deals with. It is based on the encounters I have had and what occurred in these encounters. How can I make use of this experience to achieve… honesty? (not the truth)… and some meaning with it all… How can I prepare myself?
3.
  • Bok, Bengt (författare)
  • Inferno : en dokumentär berättelse
  • 2016
  • Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Den dokumentära dramaturgin anteckningar från ett sökande är dokumentärfilmaren och radiojournalisten Bengt Boks tankar och frågor kring det dokumentära berättandet och kring sitt eget arbete. Han undersöker och skildrar kreativa skeenden och tillstånd. Det är, med Boks egna ord, en text som försöker utforska det dokumentära berättandets estetiska möjligheter, existentiella frågeställningar och berättartekniska nödvändigheter. Under arbetet med En film om när män badar förde Bok dagboksanteckningar och skrev ner de funderingar och frågor som uppstod under arbetsprocessen. Under varje tillsynes lättåtkomlig historia finns ett hav av mångbottnade val och beslut. Vad vill jag berätta? Hur vill jag berätta det? Varför är dessa personer med i berättelsen? Vad kan kopplas samman och vad måste tas bort? Det mest betydelsefulla för berättandet är enligt Bok att ständigt fokusera på det som ska berättas. Skala bort allt som inte hör dit. Men berättandet får aldrig bli ett redovisande. Man måste våga ge sig hän, våga hitta sitt egna uttryck, våga berätta utan att förklara. Dagboksanteckningarna varvas med möten och tankar från andra produktioner samt funderingar kring berättande, t ex kring skillnader mellan journalistikens och konstens berättande. Vi får också glimtar och minnen från Boks barndom, alla med anknytning till berättandet. Bengt Bok är prisbelönt dokumentärfilmare, radiojournalist och professor på Stockholms dramatiska högskola. Han har bland annat gjort den omtalade radiodokumentären Inferno och filmerna Zigenarhövdingens son, En film om när män badar, I det vita rummet, Herr och fru Konst. På Carlssons har han tidigare kommit ut med Möte med den andre, en bok om dokumentära och journalistiska intervjuer.Sagt om Bengt Boks tidigare bok Möte med den andre: "Efter en stund sugs jag in och fångas av Boks tankar kring intervjuer. Det blir lättare när jag släpper efter, vänjer mig vid Boks öppna sätt att skriva, att pröva och treva sig fram. Man kan läsa texten som en sorts prosapoesi. Bengt Bok bjuder på fragment ur egna intervjuer, suggestiva berättelser om försök att närma sig människors kärna och smärtpunkter... Här handlar det om djupintervjuer... Genren? Spelar ingen roll. Det är allt: psykologi, filosofi, poesi."Tidningen Journalisten
  •  
4.
  • Halldin, Olof, 1961- (författare)
  • Den säkra källan
  • 2013
  • Ingår i: Labbtanken : 12 röster om laboratorium och bibliotek. - Stockholm : Stockholms dramatiska högskola. ; s. 53-57
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
5.
  • Halldin, Olof, 1961- (författare)
  • Dokumentation och reflexion från en kunskapsinsamling i Flandern [del1]
  • 2013
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Slutligen:Mitt bidrag här är att problematisera hur man kan arbeta som bibliotekarie på ett konstnärligt lärosäta för, som jag ser det, behöver en del nytänkande genomföras. Hur man bygger en samling när forskningen och utbildningen sker inom det konstnärliga området blir därmed enavgörande fråga (och kanske en egen artikel). Vad ska med andra ord stå på hyllorna när det primärt inte handlar om historisk vetenskaplig forskning utan om ett utforskande av konstens väsen. Vad kan användas för inspiration i denna process är den fråga jag försöker få svar på. Ett sätt är att studera den konstnärliga processen på plats och därför har bildningsresan till Flandern gett en hel del insikter som jag menar bör sätta spår i biblioteket vid Stockholms dramatiska högskola.
6.
  • Halldin, Olof, 1961- (författare)
  • Dokumentation och reflexion från en kunskapsinsamling i Troja [del 2]
  • 2014
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Slutligen:Min rapport vill undersöka hur informationsinsamling och kunskapsförmedling på ett konstnärligt lärosäte går till. Ur ett biblioteksperspektiv behöver förståelsen av de pedagogiska processerna uppdateras och ett nytänkande genomföras. Ett sätt att få svar är att interagera med undervisning och forskning och att studera processernapå plats. Därför har bildningsresan till Flandern och Troja givit en del insikter som jag menar bör sätta spår i biblioteksarbetet vid Stockholms konstnärliga högskola.
7.
  • Häggbom, My (författare)
  • En berättelse från verkligheten : om konsten att göra TV-reportage
  • 2016
  • Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Sammafattning:Något av det mest fantastiska med att göra tv-reportage är att bli insläppt i andra människors liv. Med full tillit lägger de en liten bit av sina liv i just mina händer. Ur den glimten ska jag välja ut och sortera fram det som blir berättelsen. Besluten är många och ofta snabba vid produktion av reportage och inslag för tv/audiovisuella media. Och vi bara gör. Vi gör så som vi oftast brukar för det blir bäst så. Men vad gör vi egentligen? Hur gör vi? Och varför då? Och blir det alltid bäst så? Här vill jag undersöka praktisk erfarenhet av arbetsprocess, metod och gestaltningsval. Men framförallt vill jag visa att det inte bara handlar om vad vi berättar utan också om hur. Det är ju berättelser från verkligheten vi arbetar med! Och nu när alla gör tv och vi översvämmas av en stor mängd rörlig bild och ljud av skiftande kvalitet tror jag att det är viktigare än någonsin att vi vässar våra verktyg och lägger vikt vid hur vi formger berättelsen för att ge den en chans att nå fram. Så här är den nu, handboken i att göra reportage för audiovisuella medier. Att ha i bakfickan när du ger dig ut på dina första reportage. Och om du redan jobbat länge hoppas jag att den kan inspirera dig att fortsätta utveckla ditt eget reportageberättande i bild och ljud.
  •  
8.
  • Höghede, Erika, et al. (författare)
  • Barn och unga producerar vad betyder det för dem, för oss och för världen
  • 2016
  • Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Håller vi yrvaket på att förlora kontakten med de unga och deras berättelser om världen? Vad har det i så fall för konsekvenser för demokratin?På mediehuset Fanzingo får unga, i medier och i samhället, underrepresenterade grupper berätta sina egna berättelser.Vi frågar dem vad som händer när de berättar och vad som händer när berättelsen får en digital form och möter publik? De unga svarar; självförtroende, identitet, makt och en känsla av delaktighet.Vi frågar oss; hur hänger mediepedagogiskt arbete med barn och unga ihop med vilka som söker till konstnärlig högskola och vilka som sedan blir yrkesverksamma inom mediefältet? Hörs barns och ungas egna berättelser i medierna om saker som angår dem? Vad tycker de unga?Det konstnärliga utvecklingsarbetet baserar sig på intervjuer med unga inom Fanzingos mediepedagogiska verksamhet samt vuxna från Public service och StDH. Slutpresentationen har tagit formen av ett urval av den filmade dokumentationen som skett under intervjuerna samt smakprov på filmer som unga gjort på Fanzingo.
9.
  • Labbtanken 12 röster om laboratoriumoch bibliotek
  • 2013
  • Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Det sägs att det tar längre tid för en människa att bli vuxen idag 2013än för tjugo år sedan. Orsaken sägs vara nya informationsteknikersom kullkastat de mera traditionella sätten att upptäcka världen, lärasig saker och mogna. Men vissa saker förändras ju aldrig. Barn lekeri sandlådan. Det regnar på sommaren och böcker är viktiga och bibliotek.Men behövs det böcker och bibliotek? Snart kanske det barafinns e-böcker och är inte internet ett enda stort bibliotek? Du kansöka efter fakta i din mobil. Inte sant.Och så detta med kameror. Många som idag är fotografer och filmarelärde sig allt genom att som tonåringar filma med super8 och stå imörkrum och framkalla filmer och kopiera. Det luktade illa. Det togtid.Nu är det ju bara ett klick på mobilen och woooooooooops liggerbilder och filmer ute i molnet och kan delas av vem som helst. Lär sigmänniskor som trycker på knappar någonting?Och så detta med forskning. Att forska handlar egentligen om attbehålla sin förundran inför världen. Att våga ställa de enklaste frågorna.Idag finns en växande forskningsmiljö där konstnärliga utövareställer sig lite vid sidan av sina konstnärliga yrkesroller och får tid attställa frågor och göra nya projekt utan krav på lönsamhet och marknadstänk.Hur ska denna forskning kunna få en dialog med studenter som gåren grundutbildning?6Och så har vi skolan. The Stockholm Academy of Dramatic Arts somdet heter på engelska där det alltid finns en kamp mellan all yrkesspecifikträning som de olika inriktningarna kräver och behovet av ettmera fritt flöde mellan vuxna växande människor. Vad finns det försorts miljö på skolan? Ska det hårda schemat luckras upp och en mersjälvgående skapande miljö upprättas? Kan ett laboratorium vara ettsätt att förena grundutbildning och forskning? Vad menas med ettlabb? Är det en hög datorer i ett rum eller ett sätt att arbeta?Det är frågor som denna lilla bok vill svara på. 12 praktiker har fåttsvara på frågan om vad är ett laboratorium och vad är ett bibliotek.Det är inte bara StDH som brottas med detta.
10.
  • Mårtens, Ylva (författare)
  • Vad säger barnen?
  • 2015
  • Konstnärligt arbete (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Vad säger barnen? är en bok om konsten att intervjua barn. Hur skapar man tillit, hur förbereder man sig, vilken lagstiftning gäller? Har barn yttrandefrihet?Hur gör man barnperspektivet tydligt och hur ser man som journalist till att barnens röster lyfts fram i det offentliga samtalet? Men den handlar också om hur vuxenvärlden ser på och bemöter barn.Vad säger barnen? är en personlig handbok, en kunskapsbank och en praktisk guide. Den kan användas som stöd för lärare, fritidsledare, teaterfolk, kulturarbetare och dokumentärfilmare. Och varför inte föräldrar? Boken är resultatet av ett arbete vid Stockholms dramatiska högskola där radioreportern Ylva Mårtens har varit verksam som gästlärare, forskare och lektor i radioproduktion i mer än trettio år
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 11
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy