SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) ;lar1:(naturvardsverket)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) > Naturvårdsverket

  • Resultat 1-10 av 10
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Fredman, Peter, 1965-, et al. (författare)
  • Friluftsliv 2014 Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna rapport redovisar resultaten från en nationell enkätundersökning avseende svenskarnas friluftsvanor år 2014 (december 2013 till november 2014). Enkäten utgör en viktig del i arbetet med uppföljning av friluftsliv i miljömålssystemet samt målen för friluftspolitiken (se Naturvårdsverket, 2014). Undersökningen genomfördes som en elektronisk panelundersökning (8410 intervjuer med personer bosatta i Sverige i åldersintervallet 16-84 år) och utfördes av Mittuniversitetet (i samarbete med undersökningsföretaget Norstat) på uppdrag av Naturvårdsverket. Resultaten redovisas i fyra delar som omfattar (i) friluftslivet enligt nyckelbegreppen (utövande av friluftsliv, deltagande i friluftsaktiviteter, värna och bibehålla värden för friluftslivet, tillgänglighet och buller), (ii) friluftslivet hos olika grupper, (iii) friluftslivet i miljökvalitetsmålen, samt (iv) friluftslivets förändring över tid. Från undersökningen kan bland annat noteras; - att 83 procent är ute i naturen ”ganska eller mycket ofta” på längre ledigheter, 60 procent på helger och 51 procent på vardagar - att nöjes- och motionspromenader, vistelser i skog och mark och trädgårdsarbete är de vanligaste friluftsaktiviteterna (bad är populärast på sommaren medan kälkåkning, tur- och längdskidor är populäras på vintern) - att lövskogar är den naturtyp som uppskattas mest att utöva friluftsliv i, följt av barrskogar, fjäll, odlingslandskapet och myrar (äldre skogar är betydligt mer attraktiva än ungskog och kalhyggen) - att över hälften av de svarande i hög grad haft upplevelser av trygghet, återhämtning och en naturpräglad miljö vid det senaste friluftstillfället - att nästan hälften av de svarande i någon grad upplever brist på lämpliga platser eller områden för att ägna sig åt friluftsaktiviteter i den utsträckning man önskar - att friluftsliv till havs, i skärgård eller till fjälls ofta sker långt från hemmet - att ca 30 procent har upplevt någon grad av buller vid senaste friluftstillfället (främst från trafik, vägar och flyg) - att på vardagar är kvinnor ute oftare i naturen än män, äldre personer är ute oftare än yngre, personer bosatta på landsbygden är ute oftare än personer i storstäder, personer utan hemmavarande barn under 18 år är ute oftare än personer med barn i samma ålder, och personer som vuxit upp i Europa är ute oftare i naturen än personer som själva, eller vars far eller mor, växt upp utanför Europa - att brist på tid är det vanligaste hindret för utövande av friluftsaktiviteter (andra vanliga hinder är att man saknar någon att utöva aktiviteten med, att man saknar lämpliga områden eller familjesituationen) - att yngre personer har sämre kunskaper om allemansrätten jämfört med äldre personer - att andelen svenskar som är ute i naturen ”mycket ofta” har minskat sedan år 2007 - att andelen svenskar som ”strövar i skog och mark” minst en gång per år ligger relativt stabilt mellan 70 och 80 procent sedan 1970-talet (tendens till minskning) - att andelen svenskar som ”motionerat” utomhus har ökat kraftigt sedan början av 1980-talet
2.
  • Jordan, Tomas (författare)
  • Konfliktkunskap för rovdjursförvaltningen
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Denna rapport behandlar konflikter, konflikthantering och konfliktförebyggande åtgärder inom rovdjursförvaltningen som är anpassade till förvaltningens förutsättningar. Det är en kunskapsöversikt som kan bidra till reflektion, kompetensutveckling och strategiutveckling för framför allt förvaltande myndigheter, men även för andra aktörer, så som politiker och representanter för berörda intresseorganisationer.
3.
  • Öhrström, Evy, et al. (författare)
  • Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun
  • 2005
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • En miljömedicinsk undersökning genomfördes bland delar av befolkningen i Lerums kommun under våren 2004. Målsättningen var att kartlägga förekomsten av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg, att utarbeta metodik för bestämning av individuell bullerexponering baserad på GIS-metodik (geografiska informationssystem) samt att pröva och ge förslag till nya indikatorer lämpade för uppföljning av förekomst av hälsorelaterade effekter av buller från trafik. Undersökningen har finansierats med medel från Socialstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, RUS (Regionalt uppföljningssystem) samt Lerums kommun. Lönemedel för projektledningen har dessutom delvis finansierats inom VMC (Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum).
4.
  • JÖNSSON, K. INGEMAR, et al. (författare)
  • Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet - Slutrapport
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen att implementera ekosystemtjänstbegreppet (EST-begreppet) i kommunerna, och bland annat om hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En stor intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de 7 kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes också hur ekosystem-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvensbedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänst-ansatsen i MKB, och möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den sk. RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, sk. ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet.Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppning att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom och förståelse för EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men skulle kunna utvecklas i denna riktning genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EBa i den långsiktiga planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
5.
  • Kløcker Larsen, Rasmus, et al. (författare)
  • Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln
  • 2016
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Rapporten redovisar resultaten från ett projekt som syftade till att utveckla kunskap och metodik för att beskriva och ta hänsyn till hur kumulativa effekter påverkar renskötseln. En rapport från kunskapsprogrammet Vindval. Projektområde: Däggdjur på land.Rapport från kunskapsprogrammet Vindval.- - -
6.
  • Svenfelt, Åsa, et al. (författare)
  • Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö : - åtgärdsstrategier under olika omvärldsutvecklingar
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Inom det svenska miljömålsarbetet finns tre åtgärdsstrategier varav Hushållning med mark,vatten och bebyggd miljö (HUM) är en. Denna rapport beskriver det scenarioarbete somgjorts för åtgärdsstrategin. Arbetet har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket som har iuppdrag att samordna och utveckla HUM-strategin inom ramen för Fördjupad utvärdering2008 och inför nästa miljömålsproposition. Som en del i detta arbete har fms/KTH fått iuppdrag att genomföra projektet ”HUM-strategier under olika omvärldsutvecklingar” därscenarier använts i syfte att få till stånd ett mer långsiktigt arbete med strategin.Syftet med projektet har varit:· att utarbeta paket av angelägna åtgärder inom åtgärdsstrategi HUM· att utvärdera dessa åtgärdspaket under olika antaganden om omvärldsutveckling· att identifiera områden där åtgärder och styrmedel saknas, särskilt svåra områden samtkonflikter och synergier· att bidra till identifiering av åtgärder med god potential, förslag till modifieringar avåtgärder, samt bedömning av möjligheten att utforma en strategi som leder till att deuppsatta målen nås.Syftet har också varit att tillhandahålla en struktur som kan stimulera de som arbetar medHUM-strategin att tänka brett, och samtidigt strukturerat, kring framtiden istället för attfokusera på en enda utveckling och även att stimulera samarbete mellan involverade aktörer.I projektet har olika scenariotyper använts i olika skeden. Dels prediktiva scenarier som syftar tillatt svara på fråganvad kommer att hända. Dels explorativa scenarier som svarar på frågan vadsomskulle kunna hända. De syftar till att skapa en handlingsberedskap för olika större, mentänkbara, omvärldsutvecklingar. Fyra sådana explorativa omvärldsscenarier, vilka utformadesinom paraplyprojektet, användes i denna studie. De utforskar vad som skulle kunna hända sompåverkar miljömålen. De skiljer sig åt sinsemellan framförallt avseende samhällets acceptans förstyrning och reglering på miljöområdet, samt avseende människors benägenhet till lokalförankring eller rörlighet. Även normativa scenarierna behandlas, de svarar på frågan omhur ettvisst mål kan uppnås. Normativa scenarier används i planeringssammanhang när man strävar efteratt uppnå vissa på förhand uppställda mål.Denna rapport är indelad efter de tre scenariotyperna.Den klart största vikten ligger dock på den andra, explorativa, frågeställningen.I den prediktiva delen har vi lutat oss mot den prediktiva ansats som redan finns etablerad imiljömålsarbetet, då man i de återkommande uppföljningarna söker svar på fråganvadkommer att hända – kommer miljömålen att nås?En sammanställning av dessa bedömningarav möjligheterna att nå de olika miljömålen gjordes som underlag för de kommande stegen idenna rapportDen explorativa delen har genomförts i fyra faser:1. Under den första fasen samlades åtgärdsförslag för att nå miljömålen in, och utifråndessa skapades principbaserade åtgärdslistor.2. I den andra fasen hölls en workshop om åtgärder och omvärldsscenarier förmiljömålsansvariga myndigheter och andra intressenter.3. I den tredje fasen gjordes ett förslag till prioritering av åtgärdslistor för attåstadkomma strategifokuserade åtgärdspaket.4. I den fjärde fasen utvärderades styrmedelspaket framtagna av Naturvårdsverket i fyraexplorativa omvärldsscenarier, samt ett prediktivt scenario som referens.5Resultatet av den explorativa delen visar att det kan bli svårt att uppnå de HUM-relaterademålen i en omvärld som präglas av liten acceptans för regleringar. Strategins arbete för attkomma närmre måluppfyllelse oavsett omvärldsutveckling skulle behöva inriktas på attåstadkomma robusta paket med åtgärder/styrmedel genom att se till att det finns åtgärder somräcker för att målen ska nås även om utvecklingen inte blir som man tänkt sig. Strateginbehöver också arbeta med en diversifiering av de verktyg man föreslår för att åstadkommaåtgärderna så att de blir mer robusta. Generellt föreslås mest administrativa styrmedel ochdärefter i mindre utsträckning ekonomiska styrmedel. Föreslagna åtgärder, eller de åtgärderstrategin väljer att gå vidare med, behöver kompletteras avseende styrmedel som kan fungeraäven utan stark reglering.Den normativa delen omfattar en bedömning av behovet av att arbeta med normativascenarier inom strategin. Enligt de Facto 2006 finns det kunskap om vad som krävs för att nåde HUM-relevanta delarna av målen, även om det samtidigt finns en osäkerhet för att deåtgärder som behövs inte genomförs. Baserat på detta, är det inte självklart att man ska läggakraft på att arbeta med normativa scenarier kopplat till HUM-strategins uppsättning avmiljömål.Under strategins fortsatta arbete skulle det enligt vår bedömning kunna vara värdefullt att desom arbetar med strategin gemensamt skapar en vision eller målbild för vad det är man skaarbeta mot - en gemensam bild av vad det är strategin ska åstadkomma, vad det är manbehöver arbeta med på ett övergripande plan och vad detta innebär.
  •  
7.
  • Eckerberg, Katarina, 1953-, et al. (författare)
  • Tio års erfarenheter med LONA — lokala naturvårdssatsningen Intresse, deltagande och lärande inom naturvård och friluftsliv
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • LONA har nu pågått i över tio år, och den stora majoriteten av kommunerna i Sverige har sökt och även fått bidrag. Därmed utgör LONA den största nationella satsningen hittills för att åstadkomma ett breddat intresse och ökat lokalt initiativtagande i arbetet med lokal naturvård och friluftsliv – helt i linje med regeringens intention och i enlighet med internationella åtaganden. Syftet att involvera fler olika lokala aktörer i naturvårdsarbetet har nåtts genom att mer än hälften av kommunerna gjort detta i stor utsträckning eller helt och hållet i sina beviljade LONA-projekt.De LONA-åtgärder som beviljats berör de flesta nationella miljömålen, men som förväntat dominerar Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö. De flesta åtgärderna är relativt små, den typiska åtgärden har en total budget, inklusive egenfinansiering, om cirka 56 000 kr. Omkring en tredjedel av projekten inkluderar ideella föreningar, vilka möjliggjorts genom att ideellt arbete får räknas som medfinansiering. Både projektens storlek och andelen projekt med ideella samarbetspartners har varit relativt stabilt över åren.De flesta LONA-projekten handlar om framtagande av underlag, informationsspridning eller kunskapsuppbyggnad medan en tredjedel rör restaurering, skydd och förvaltning. Under perioden 2010-2016 har en viss minskning av insatser riktade mot människa/friluftsliv skett till förmån för insatser riktade mot naturvärden – trots den ökade politiska prioriteringen av lokalt friluftsliv. Åtgärder riktade mot kulturvärden liksom områdesskydd utgör en marginell andel. Betydligt fler än hälften av LONAprojekten berör tätortsnära områden i linje med regeringens ambitioner, men vi ser också att mindre kommuner i glesbygden lyckats väl att stå sig i konkurrensen om LONA-medel. Av de projekt som beviljats medel drivs majoriteten av en kommun, följt av kommun och förening i samverkan och därefter av en ideell förening.Inriktningen på LONA-projekten varierar endast marginellt beroende på vem som driver projektet. Även om samtliga län har kommuner som beviljats medel utmärker sig Skåne, Västra Götalands och Stockholms län med både flest LONA-projekt och beviljade medel.LONA-stödet är mycket uppskattat bland kommunerna, där åtta av tio kommuner anser att LONA i stor utsträckning eller helt och hållet stämmer överens med den egna kommunens behov av stöd vad gäller naturvård. Motsvarande siffra för friluftsliv är sju av tio kommuner. För många större kommuner är LONA visserligen ett välkommet tillskott, men utgör inte en förutsättning för kommunens arbete med naturvård och friluftsliv. I många mindre kommuner är LONA helt avgörande för att de ska kunna satsa på lokalt naturvårds- och friluftsarbete. Fördelningen av medel har skett så att dessa kommuner också beviljats mest bidrag räknat per invånare. Flertalet kommuner uppger att LONA utgör en väsentlig del av kommunens budget för naturvård, medan budgetandelen är något mindre för friluftsliv. Särskilt i kommuner som har förmånen att ha en kommunekolog har LONA starkt bidragit till att fler insatser inom naturvård och friluftsliv blir genomförda. LONA-programmet tillåter att ett och samma projekt finansieras med olika stödformer såsom Landsbygdsprogrammet och LIFE, så länge som enskilda åtgärder som har fått LONA-bidrag inte medfinansieras av dessa anslag. Genom möjligheten att kombinera olika stödformer har LONA fått ytterligare mervärde. Majoriteten av kommunerna framhåller fördelen med LONA är att det är relativt enkelt att söka, särskilt i jämförelse med EU-stöd.Deltagandet av externa aktörer i lokala naturvårds- och friluftslivsprojekt har ökat genom LONA, men vi ser också att det finns en skillnad mellan större och mindre kommuner i detta avseende. Mindre kommuner har ofta begränsade egna resurser vilket gör att de gärna tar hjälp av ideella föreningar, medan många större kommuner har möjlighet att driva projekten helt själva. Vissa kommuner väljer därför medvetet att inte involvera externa aktörer. Vår undersökning tyder på att när det gäller involvering av ideella organisationer är det kanske snarare skilda arbetssätt än regler som påverkar. Regelverket har dock viss påverkan på involveringen av privata företag, som också mer sällan finns med i projekten, eftersom vissa frågetecken kring hur vinstdrivande företag kan driva respektive medverka i LONA-projekt fortsatt återstår att reda ut.Kommunekologer, och då särskilt i större kommuner, är starkt drivande inom LONAarbetet, följt av andra kommunala tjänstemän och ideella organisationer inom miljö och naturvård, fiskevård, byalag m.m. I mindre kommuner finns en starkare tendens att ideella föreningar tar initiativ till och engagerar sig både i naturvårds- och friluftslivsprojekten jämfört med stora kommuner. Inom naturvården finns redan etablerade nätverk att vända sig till, medan det inom friluftslivet i högre grad handlar om att skapa nya nätverk för att skapa och genomföra LONA-projekt. Kommunal samordning och samarbete via kommunförbund lyfts fram som värdefullt av flera kommuner, och en generell trend är att samverkan och kunskapsutbyte mellan kommuner har ökat över tid. Även kommunernas kontakter med olika lokala nätverk har ökat.Det finns ett fortsatt stort upplevt behov av att skydda fler tätortsnära områden, och LONA ses som mycket viktigt för det långsiktiga arbetet både för naturvård och friluftsliv. LONA upplevs särskilt viktigt för det långsiktiga arbetet för friluftsliv, medan det inom naturvården också finns en del andra stödformer att tillgå. Särskilt de mindre kommunerna har fått möjlighet genom LONA att arbeta med tätortsnära natur, och där kan LONA-stödet vara helt avgörande. En stor mängd naturområden har gjorts tillgängliga och blivit populära besöksmål. Uppmärksamhet i lokala media ger mersmak både bland tjänstemän och politiker, vilket gör att frågorna hamnat på kommunens agenda. Lärandet har ökat, och då särskilt i naturvårdsfrågor. Många kommuner har upprättat naturvårdsprogram och friluftsplaner baserade på kunskapsunderlag framtagna inom ramen för olika typer av LONA-projekt, vilket bidrar till långsiktighet. LONA har även bidragit till att en mängd naturskolor och naturpedagogik i förskolor fått resurser, vilket även det har potentialen att långsiktigt påverka barnens förståelse och upplevelser av naturen. Bilden av LONAs effekter på lite längre sikt är dock splittrad, där särskilt intresset för att inrätta fler lokala naturreservat inte verkar ha ökat särskilt mycket generellt sett, och endast en tredjedel av kommunerna uppger att tillgängligheten i skyddade naturområden har ökat. Likaså finns en risk att mer kontinuerlig skötsel och återkommande åtgärder för naturvård och friluftsliv inte blir av, särskilt i mindre kommuner där kommunens budget har svårt att räcka till. Vi bör komma ihåg att LONA-projekten generellt är små och att man inte kan förvänta sig att de löser alla prioriteringsproblem hos kommuner med knapp ekonomi.Samtidigt pekar allt på att LONA har haft en positiv inverkan på intresset för naturvård och friluftsliv hos kommunala politiker och ännu mer hos allmänheten. Detta har resulterat i ökade resurser för lokalt naturvårdsarbete, medan friluftslivsbudgeten stärkts i mindre grad. Det ökade intresset har också gjort att naturvård respektive friluftsliv nu upplevs integrerats bättre i kommunernas översiktsplanering än tidigare. Dessutom har skolornas och förskolornas nyttjande av tätortsnära naturområden ökat genom att kommunerna satsar mer än tidigare på projekt kopplade till lärande. Slutligen ser vi att LONA har stimulerat till att skapa projekt som riktar sig till nyanlända svenskar, även om det fortfarande bara är vissa kommuner som nyttjat LONA för detta ändamål är det möjligt att vi får se mer av detta framöver.Det har varit en stark betoning inom LONA på lärande och erfarenhetsutbyte, och Naturvårdsverket och länsstyrelserna har bidragit till informationsspridning och vägledning med flera olika metoder. I vår utvärdering ingick att analysera hur dessa fungerat. En allmän bild är att det funnits ett aktivt stöd under hela programtiden som uppskattats stort, och att kommunerna därmed haft tillgång till information om både tidigare projekt, goda exempel, relevant expertis och arenor för erfarenhetsutbyte. De olika vägledningsmetoderna kompletterar varandra och riktar sig till olika målgrupper.Sammantaget har både länsstyrelsernas LONA-handläggare och kommunernas kontaktpersoner upplevt Naturvårdsverkets metoder som ändamålsenliga och viktiga för att skapa delaktighet, kunskap och förståelse för vad LONA kan och bör åstadkomma.
8.
  •  
9.
  • Sonesten, Lars, et al. (författare)
  • Förbättrade belastningsberäkningartill de internationellarapporteringarnaEUROWATERNET-MARINE data,OSPAR RID och PLC ANNUAL : Genomgång av dagens beräkningar och förslag till förbättringarav närsaltsbelastningenLars Sonesten
  • 2006
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • SammanfattningÖvervakning av olika ämnens förekomst i våra sjöar och vattendrag sker fortlöpandeinom den nationella miljöövervakningen och genom undersökningar av merregional karaktär. Resultaten från främst den nationella miljöövervakningen avvåra större vattendrag används tillsammans med uppgifter på punktutsläpp till attberäkna belastningen på havet för olika ämnen. Belastningsuppskattningarna användssedan nationellt för bland annat uppföljningen av olika miljömål, men äveninternationellt genom rapporteringar till olika internationella organ. Dessa användersedan i sin tur underlaget till mer storskaliga sammanställningar och analyser.Vid belastningsberäkningar är det viktigt att dessa utförs på ett sådant sätt att kvalitetenpå de erhållna resultaten blir så god som möjligt. Det är också viktigt att beräkningarnautförs på ett så konsistent sätt som möjligt för att belastningsuppgifternaskall vara jämförbara över tiden. Syftet med föreliggande arbete är att se överberäkningsrutinerna för belastningen från både övervakade och oövervakade områden,vilket inkluderar att se över underlaget för vattenföring och att undersöka omhänsyn måste tas till fler av främst stora punktutsläpp. Endast närsaltsbelastningenbehandlas i detta arbete, vilket dels beror på att övriga ämnen ingår i varierandegrad i de olika internationella rapporteringarna, dels på att kvaliteten och kunskapenom belastningen av övriga ämnen är mindre känd. Detta gäller speciellt belastningenfrån olika typer av punktkällor som inte alltid har rapporteringskrav på allaämnen som efterfrågas.En viktig fråga vid övervakning av vattendrag är att såväl provtagningsplatsernasom vattenföringsstationerna i de olika vattensystemen skall uppskatta belastningenså bra som möjligt. Detta innebär att så långt det är möjligt skall båda typerna avmätstationer ligga så nära mynningen som möjligt. I det svenska nationella flodvattennätettäcks i de flesta fall 90-100 % av den totala ytan, men i undantagsfalltäcker mätstationerna endast en mindre del. I de flesta fall uppskattas den totalabelastningen från respektive vattensystem genom en arealspecifik uppräkning avden uppmätta belastningen. I några fall, då den oövervakade delen av övervakadevattensystem har markant annan markanvändning, används istället den arealspecifikabelastningen från ett eller flera närliggande och likartade vattensystem. Förfarandetanses på ett förhållandevis enkelt sätt ge en god bild av närsaltsbelastningen.Alternativa tillvägagångssätt vore att antingen utöka övervakningen, flytta vissamätstationer eller att använda kompletterande uppskattningar från t ex olika regionalaSRK-program.Belastningen från oövervakade kustområden uppskattas utifrån den kunskap somfinns om belastningen från närliggande och snarlika områden med övervakning. Idessa fall appliceras den arealspecifika belastningen från dessa områden på deoövervakade områdena genom en multiplicering med områdets area. En arealviktningsker dock, vilket innebär att större övervakade objekt får ett större genomslagvid uppskattningarna av belastningen från oövervakade områden. Beräkningsförfarandetinnebär att ingen hänsyn tas till det oövervakade områdets vattenföring,vilket ställer krav på att även den specifika avrinningen måste vara jämförbar mellandet oövervakade och det övervakade området. Den stora fördelen med dettaförfarande är att vattenföringsuppgifter inte krävs för alla områden, vilka kan varasvåra att få fram för många små kustområden.För de oövervakade områdena, liksom för övervakade områden, ingår i dag endaststörre kustnära punktkällor i de årliga uppskattningarna av belastningen på havet.En potentiellt viktig del i att kunna förbättra belastningsberäkningarna för bådatyperna av områden är således att om möjligt ta med fler punktutsläpp som liggerkustnära. Ett problem i detta sammanhang är dock att den retention som sker i sjöaroch vattendrag får en allt större roll ju längre en förorening transporteras innan dennår havet, vilket speciellt gäller om den måste passera en större sjö där retentionenkan ha en mycket stor roll för hur mycket som transporteras vidare genom systemet.För att kunna ta sådan hänsyn måste uppgifter på retentionen i olika områdentas fram.För att kunna öka kvaliteten på uppskattningen av den totala belastningen på havethar fyra viktiga delar i belastningsberäkningarna identifierats:•Inkludera fler kustnära punktutsläpp•Förtätad provtagningsfrekvens (stora och/eller mindre vattensystem)•Utöka provtagningsnätet till att omfatta fler av de mindre vattensystemen•Förbättra uppskattningarna för de oövervakade områdena genom att inkluderaregional miljöövervakning typ SRK-data1.Beträffande möjligheterna att kunna inkludera fler punktkällor i belastningsberäkningarnaförläggs detta arbete med fördel till efter det att PLC5-rapporteringen harfärdigställts och retentionsberäkningar för både kväve och fosfor finns tillgängliga.Förslaget att utöka den nationella miljöövervakningen kan sannolikt inte uppfyllasinom överskådlig tid då detta skulle kräva betydligt större resurser. De två sistaförslagen är snarlika och går ut på att kunna använda ett bättre underlag för flerområden. Ett sätt att lösa detta på vore att i större utsträckning inkludera data frånregionala undersökningar, som t ex olika typer av recipientkontroll. En nackdelmed att inkludera denna typ av undersökningsmaterial är att dessa kan vara mindrekonsistenta över tiden jämfört med nationella övervakningsprogram, då SRKprogrammenskall uppfylla delvis andra syften. För närvarande pågår ett insamlingsarbeteav vattenkemiska SRK-data på Institutionen för miljöanalys vid SLU.Man har ett uppdrag av Naturvårdsverket att bygga upp ett ”datavärdskap” fördessa data, vilka sannolikt kan åtminstone till viss del utnyttjas för att förbättraeller att verifiera belastningsberäkningarna. Eftersom detta arbete inte är färdigt, såförefaller det lämpligt att under nästa år göra en översyn av det ingående materialetoch göra en mer omfattande studie över potentiella förbättringar av belastningsberäkningarna.
  •  
10.
  • Wandén, Stig, et al. (författare)
  • Klimat, transporteroch regioner : En studie om målkonfl ikter och målsynergier
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I denna rapport studerar vi politikområdena klimat, regional utveckling och transporter.Vi undersöker vad olika klimatpolitiska styrmedel ”kostar” i termer av regionalutveckling och vad de ger för effekt på koldioxidutsläppen. Regional utvecklingmäter vi som produktion och sysselsättning i tillverkningsindustrin samt somregionförstoring. Huvudfrågan är alltså om man kan sänka utsläppen utan storanegativa effekter på den regionala utvecklingen.Vi har valt att studera styrmedel inom transportsektorn av två skäl:1. Transportsystemet står för en stor och ökande del av utsläppen av klimatgaser.2. Inom transportsektorn finns, jämfört med andra samhällssektorer, god tillgångtill analysverktyg.Utifrån kriterierna politisk aktualitet och väntad effekt på klimatgasutsläppen har vivalt att studera höjd skatt på fossila bränslen, tre nivåer på kilometerskatt samtCO2-differentierat förmånsvärde på tjänstebilar. Förslagen till kilometerskatt ochhöjd bränsleskatt kommer från Vägtrafikskatteutredningen, förslaget till CO2-differentierat förmånsvärde togs fram av Naturvårdsverket 2004. Tidshorisontenför analyserna är år 2020: tillräckligt långt bort för att alla styrmedel ska hinna fåeffekt, men inte så långt bort att det blir för hypotetiskt att resonera om effekternapå den regionala utvecklingen.Till hjälp i godstransportanalyserna har vi en nyutvecklad kostnadsmodell för godstransporteroch en faktorefterfrågemodell över svensk tillverkningsindustri. Faktorefterfrågemodellenhar kompletterats i detta projekt för att inkludera transportsektorn.I persontrafikanalyserna används en nyutvecklad modell för bilparkens sammansättningsamt det nationella prognossystemet för persontransporter (Sampers).I figuren nedan sammanfattas effekterna för tillverkningsindustrin av de tre olikanivåerna på kilometerskatt, av bränsleskatten samt av bränsleskatten i kombinationmed mellannivån på kilometerskatt. Effekterna uttrycks som procentuell förändringi produktion och i användande av inputfaktorer (med inputfaktorer menas de resursersom företagen använder för sin produktion).-6%-5%-4%-3%-2%-1%0%1%2%Km LågKm MellanKm HögBränslesk.KombinationArbeteKapitalElBränsleTransporterProduktionNATURVÅRDSVERKETKlimat, transporter och regioner7Samtliga styrmedels effekt på produktionen i tillverkningsindustrin är som synesliten. Sammantaget minskar produktionen med 2 miljarder kronor per år, motsvarande0,1 procent av BNP, med det högsta alternativet till kilometerskatt (VTU:sförslag som inte tar hänsyn till bränsleskattens internaliserande effekt). Effekternaär kännbara för vissa branscher, framförallt för massa & papper, trävaror samt jord& sten. Produktionen minskar dock inte i någon bransch med mer är 2,5 procent(jord & sten).Effekten på sysselsättningen är större och positiv. Sammantaget ökar sysselsättningeni tillverkningsindustrin med 1,2 procent, det vill säga cirka 5000 personer,med det högsta kilometerskattealternativet. Att sysselsättningseffekten är positivberor på att de arbetskraftintensiva branscherna växer på de transportintensivabranschernas bekostnad samt på att transporter substitueras mot arbetskraft inomrespektive bransch. Ett exempel på en substitution som kan ske inom en bransch äratt livsmedel produceras närmare konsumenterna, vilket kräver mer arbetskraftmen mindre transporter. Som vi ser i figuren nedan över förändring i antalet sysselsattasker den största sysselsättningsökningen i livsmedelsindustrin och den störstaminskningen i massa & papper.Våra utsläppsberäkningar för godstrafiken är tämligen grova. Den högsta nivån påkilometerskatter minskar klimatgasutsläppen från tunga vägtransporter 2020 med 5till 11 procent jämfört med om inget görs. Då utsläppen från tunga vägtransporterstår för en femtedel av utsläppen från transporter innebär detta att utsläppen fråntransportsektorn minskar med 1 till 2 procent 2020 jämfört med om inget görs, detvill säga med 238 000 till 477 000 ton. Mellannivån på kilometerskatter minskarutsläppen från tunga vägtransporter med 4 till 8 procent. Utsläppsberäkningarnainkluderar inte överflyttningar från väg till andra transportslag och torde därförunderskatta utsläppsminskningen något.-1500-1000-500050010001500200025003000Gruvor utom järnmalmJärnmalmLivsmedelTEKOTrävaror (sågade)Massa & papperGrafisk industriKemiGummi & plastJord & stenJärn & stålMaskinindustrinElektroMotorfordonKoldioxiddifferentierat förmånsvärde stimulerar nybilsköparen att välja ett energisnåltfordon, vilket på sikt påverkar även begagnatmarknaden. Den låga bränsleförbrukningensänker transportkostnaderna vilket gynnar regionförstoringen. ”Merresandet”innebär en så kallad rebound-effekt för utsläppen, men effekten är inte såstor att den ”äter upp” utsläppsminskningen som kommer av utsläppssnålare fordon.Koldioxiddifferentierat förmånsvärde sänker koldioxidutsläppen per fordonskilometerför personbilstransporter med 8,2 procent år 2020 jämfört med om ingetgörs, ”merresandet” gör att minskningen stannar vid 5,3 procent (dvs. 774 000 ton).Bränsleskattehöjningen ökar fordonens effektivitet något, men utsläppsminskningenligger främst i mindre användande av fordonen. Totalt minskar utsläppen frånpersonbilstransporter med 3,3 procent. Att transportkostnaderna ökar innebär attarbetsmarknadsregionerna minskar. Då skattehöjningen inte är så stor blir dockdenna minskning, liksom utsläppsminskningen, inte så stor.Om både den höjda bränsleskatten och det koldioxiddifferentierade förmånsvärdetinförs så blir effekten på bilarnas utsläpp per fordonskilometer minus 8,6 procent.Effekterna på kostnaden (och därmed regionförstoringen) tar i stort sett ut varandra.Sammantaget får vi en minskning av utsläppen med 1 360 000 ton, det villsäga med 5,5 procent av utsläppen från tranportsektorn 2020, utan att det leder tillförsämringar för den regionala utvecklingen. Detta kommer av att det är fordonenseffektivitet som påverkas, inte den kvantiteten med vilka de används.Utsläppen från transporter bedöms öka med 26,5 procent mellan 1990 och 2020.Även om man inför den kraftigaste versionen av kilometerskatten för den tungagodstrafiken samt höjd bränsleskatt och koldioxiddifferentierat förmånsvärde förpersontrafiken kommer alltså utsläppen av koldioxid vara högre 2020 än 1990.Våra slutsatser om kilometer- och bränsleskatternas effekter på sysselsättning ochproduktion gäller givet att man ”kastar pengarna i sjön”. Vi analyserar alltså baraeffekterna av att man tar in pengar, inte effekterna av att man sedan använder dem.Om intäkterna används till att sänka andra snedvridande skatter (exempelvis inkomstskatten)eller till offentliga investeringar som ökar produktionen kan densammantagna effekten på produktionen bli positiv. Korrigerande skatter har alltsåtvå nyttor: dels korrigerar de beteendet på den marknad de införs, dels kan intäkternaanvändas till att sänka snedvridande skatter.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 10
Åtkomst
fritt online (6)
Typ av publikation
rapport (10)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (9)
refereegranskat (1)
Författare/redaktör
Rodéhn, Johan, (2)
Eckerberg, Katarina, ... (1)
Svenfelt, Åsa, (1)
Sonesten, Lars (1)
Höjer, Mattias, (1)
Barregård, Lars (1)
visa fler...
Lundgren, Tommy (1)
Hedblom, Marcus, (1)
Andersson, Matts (1)
Svensson, Helena, (1)
Ekelund, Nils, (1)
Hedlund, Anders, (1)
Bramryd, Torleif, (1)
Jönsson, K. Ingemar, (1)
Beery, Thomas, (1)
Stålhammar, Sanna, (1)
Jönsson, Ingemar, (1)
Wamsler, Christine, (1)
Brink, Ebba, (1)
Johansson, Michael, (1)
Schubert, Per, (1)
Sandström, Per (1)
Bjärstig, Therese, (1)
Brånvall, Gunnar, (1)
Buhot, Yann, (1)
Skarin, Anna, (1)
m fl (1)
Engström, Rebecka, (1)
Miljand, Matilda, (1)
Mancheva, Irina, 198 ... (1)
Karlsson, Bert, (1)
Fredman, Peter, 1965 ... (1)
Öhrström, Evy, (1)
Kofoed Schröder, Jos ... (1)
Johansson, Veronica, (1)
Sandström, Stefan (1)
Jonsson, Ann Mari (1)
Gröndal, Tabita, (1)
Jordan, Tomas (1)
PALO, THOMAS R. (1)
Klocker Larsen, Rasm ... (1)
Kløcker Larsen, Rasm ... (1)
Raitio, Kaisa, (1)
Stinnerbom, Marita, (1)
Wik-Karlsson, Jenny, (1)
Österlin, Carl, (1)
Holmes, Maria, (1)
Bonde, Ellen (1)
Wandén, Stig (1)
Ängerheim, Pär, (1)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (5)
Göteborgs universitet (2)
Lunds universitet (1)
Malmö högskola (1)
Kungliga Tekniska Högskolan (1)
visa fler...
Mittuniversitetet (1)
Umeå universitet (1)
Högskolan Kristianstad (1)
visa färre...
Språk
Svenska (10)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (10)
Samhällsvetenskap (10)
Lantbruksvetenskap (3)
Medicin och hälsovetenskap (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy