SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "LAR1:lu ;lar1:(naturvardsverket)"

Sökning: LAR1:lu > Naturvårdsverket

  • Resultat 1-10 av 17
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Arup, Ulf, et al. (författare)
  • Öländsk tegellav, Psora vallesiaca, på Öland och Gotland 2007.
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • SAMMANFATTNINGÖländsk tegellavPsora vallesiaca är rödlistad som akut hotad (CR). Arten var fram till2005 känd från en lokal på Öland, där den blev funnen 1970. Under 2004–2006 hittadesfyra nya lokaler på Gotland under samma period togs ett åtgärdsprogram fram för attsäkerställa artens fortlevnad i landet. I åtgärdsprogrammet föreslogs en inventering påÖland och Gotland för att försöka finna nya lokaler i landet och för att få ett bättre greppom ekologi, status och utbredning. I denna rapport redovisas resultaten av dennainventering, som utfördes 2007.Inga nya lokaler hittades på Öland och chansen att finna nya lokaler där får nu anses somsmå. På Gotland hittades fem nya lokaler, varav några med flera dellokaler. Totalt är nu tioaktuella lokaler kända i landet. På Gotland har arten noterats på sammanlagt 34 block elleravsatser och täcker nästan 900 cm2. Lokalerna är spridda på ön, i norr och öster samt längsti söder. Tre av lokalerna ligger i ett naturreservat och de andra är utan formellt skydd.Det är nu, genom de nya fynden, möjligt att beskriva artens ekologi mer i detalj. Denuppträder oftast på väl vittrade kalkstensblock, men även på avsatser. Laven skyr dock denhårda revkalkstenen som bygger upp de flesta raukar, klintar och hällmarker. Man finnerarten huvudsakligen på sidan av blocken och avsatserna, bara mer sällan på ovansidan.Lokalerna bör vara ljusa, helt öppna till halvöppna med gles buskvegetation eller spriddaträd. Under dessa förhållanden är arten oftast fertil och mår väl. Under skuggigareförhållanden mår arten sämre och är ofta steril. Ungefär samma förhållanden gäller desssläkting falsk guldskivlavPsora testacea, som dock påträffas på något hårdare, elleråtminstone inte så vittrad kalksten, men inte heller den växer på revkalksten. Bara på enlokal uppträder arterna tillsammans och intrycket är därför att om den ena arten finns på enlokal är sannolikheten inte så stor att den andra finns.Under inventeringen besöktes de allra flesta områden på Gotland som har gynnsammaförhållanden för öländsk tegellav. Dessa områden är inte speciellt många då kalkstenen påde flesta ställen är för hård och inte tillräckligt vittrad. Mörkertalet för arten bör därför,enligt vår bedömning inte vara så stort. Trots det kan det finnas oupptäckta lokaler ellerdelpopulationer.Flertalet av de aktuella lokalerna hålls mer eller mindre öppna genom bete. Igenväxning ärsåledes inte något större problem idag, men är något man på sikt måsta bevaka. En avlokalerna bör dock röjas omgående. Stenbrottsverksamhet skulle också kunna utgöra etthot mot någon av lokalerna.Uppföljningen av åtgärdsprogrammet bör nu koncentrera sig på att se till att de tio kändalokalerna har så gynnsamma förutsättningar som möjligt för öländsk tegellav. Vissövervakning bör ske, dels på de lokaler där skötselåtgärder görs, dels på några av derikligaste lokalerna.
2.
  • Bergendorf, Ulf, et al. (författare)
  • Cancerframkallande ämnen i tätortsluft –Personlig exponering ochbakgrundsmätningar i Malmö 2008
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Den allmänna befolkningens personliga exponering i Malmö för några cancerframkallandeämnen undersöktes under perioden september-december 2008. Totalt 61 mätningargenomfördes på 41 slumpmässigt utvalda individer med personburna passiva provtagare förbensen, 1,3-butadien, formaldehyd, samt kvävedioxid, i sjudygnsperioder. Upprepademätningar gjordes på 20 personer. Parallellt med de personburna mätningarna utfördesstationära mätningar på två platser i Malmö, en på Rådhustaket, som anses representeraMalmös urbana bakgrund, samt en i gatunivå på Dalaplan.Utöver detta utfördes även pumpad tvådygnsprovtagning av partiklar (PM2.5) ochpolyaromatiska kolväten (PAH) stationärt inomhus i vardagsrum samt vid den urbanabakgrundsstationen. PAH-mätningarna presenteras nedan som nivåer av bens(a)pyren.Deltagarfrekvensen var 63 %. Medianresultat från studien i Malmö presenteras i nedanståendetabell:Ämne Personburnamätningar/vardagsrumsmätningarUtomhusmätningarRådhustaket DalaplanBensen(μg/m3)1,0 0,65 1,11,3-Butadien(μg/m3)0,31 0,05 0,12Formaldehyd(μg/m3)12 3,4 3,0Kvävedioxid(μg/m3)15 20 28Bens(a)pyren(pg/m3) 14 24 -PM2.5(μg/m3) 5,8 5,3 -Denpersonliga exponeringen för bensen korrelerade med halten av butadien, inga andraämnen korrelerade med varandra.Den personliga exponeringen för bensen och butadien korrelerade med både egen rökning ochpassiv rökning. Det fanns också samband mellan butadien och tid i egen bostad.Kvävedioxidhalterna korrelerade till innehav av gasspis. Bens(a)pyren mätt i urban bakgrundkorrelerade med både PM2.5 och summa PAH. För inomhusmätningarna korrelerade summaPAH med både PM2.5 och bens(a)pyren.Det fanns inga korrelationer mellan de parallella bakgrundsmätningarna och medelhalter avde personburna exponeringarna för något av de studerade ämnena.Vid en jämförelse med 2003 års mätning har de personburna halterna av bensen och butadiensjunkit signifikant. För kvävedioxid visar denna undersökning att de stationärabakgrundshalterna har sjunkit tydligt vilket också konfirmeras med mätningar genomförda avMalmö kommun, medan de personburna nivåerna ligger på samma nivåer.Denna studie är en del i Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, luft, ochfinansieras av Naturvårdsverket. Liknande undersökning har tidigare genomförts i Malmö2003 och i Göteborg, Stockholm, Umeå och Lindesberg mellan 2000 och 2007.
3.
4.
  • Jakobsson, Kristina, et al. (författare)
  • Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) in serum from swedish men 1988-2002 A longitudinal study
  • 2005
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) have been extensively used as additive flame retardants since the 1970s. Their concentrations have been reported to increase with time both in humans and in wildlife from all environmental compartments. Retrospective time-trend studies conducted using environmental samples originating from the Swedish environment showed a peak in environmental levels in the mid-1980’s, after which environmental concentrations decreased or remained unchanged. In Swedish human breast milk, the concentrations of low-medium brominated diphenyl ethers redoubled every 5 years until the late 1990s; thereafter a decrease has been indicated, at least for BDE-475. However, there is yet no information on human time trends for hepta-, octa-, nona- and deca-BDEs, neither in Sweden or elsewhere. Further, no longitudinal studies on individual basis have yet been reported. In 1991 men with a high dietary intake of fish from the Baltic Sea, 12–20 meals/month, had considerably higher BDE-47 levels than men with negligible consumption of fish. These men were resampled in 2001. Time trends for PCB and DDE have been reported elsewhere. Here, we report data on time trends for PBDEs in these men.
5.
  • Jönsson, Bo AG, et al. (författare)
  • Tidstrender för och halter av perfluorerade alkylsyror (PFAAs) i serum samt ftalat-metaboliter och alkylfenoler i urin hos unga svenska män och kvinnor - Resultat från den fjärde uppföljningsundersökningen år 2013 : : Rapport till Naturvårdsverket - 2014-03-31 (Avtal 2151213)
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Bakgrund:Studier av tidstrender är viktiga för riskvärdering, för att följa resultat av interventioner och för åtgärder för att minska exponeringen. Studiens huvudsyfte har varit att undersöka halter och tidstrender för perfluorerade kemikalier i serum samt ftalatmetaboliter och alkylfenoler i urin hos unga män och kvinnor. För detta har vi tidigare valt att använda oss av mönstringsundersökningen, som de flesta svenska män hittills har genomgått vid omkring 18 års ålder. När mönstringen nu slopats har vi istället samlade in prover från gymnasieelever i den sista årskursen. Vi utökade även studien så både kvinnor och män nu studeras.Metoder:Unga personer från fem olika år har hittills studerats. År 2000 samlades serumprover från 274 mönstrande och urinprover från 234, år 2004 samlades serum- och urinprover från 200 mönstrande, år 2006 serumprover från 200 mönstrande och åren 2009-2010 (benämns som 2010 i den fortsatta rapporten) serumprover från 100 mönstrande och urinprover från 314 samt slutligen år 2013 serum och urinprover från 107 kvinnliga och 97 manliga gymnasieelever i tredje årskursen. I den nu aktuella uppföljningen analyserades 15 perfluorerade alkylsyror (PFAAs) i serum, 10 ftalatmetaboliter från fem olika ftalater, fyra alkylfenoler av vilka tre var bisfenoler samt triklosan i urin. Dessutom analyserades metaboliterna till pesticiderna klorpyrifos (triklorpyridinol ,TCP) och gruppen pyretroider (3-fenoxibensoesyra, 3-PBA) samt 1-hydroxypyren en biomarkör för PAH exponering i urin. Bisfenol A analyserades även i 258 urinprover från 2010. Samtliga analyser utfördes med vätskekromatografi kopplat till en tandem masspektrometer. Trender analyserades med Jonckheere-Terpstra testet och skillnader mellan grupper med Mann-Whitneys U test.Resultat:Halterna av de flesta PFAAs i serum verkade minska mellan 2010 och 2013. De kreatininjusterade halterna för MEP, MBP, MBzP och MEHP för åren 2000, 2004, 2010 och 2013 visade alla en sjunkande trend. Dessutom visade inte halterna av diisononylftalatmetaboliterna en ökande trend vilket hade förväntats från andra studier. Halterna av BPA verkade minska relativt kraftigt mellan 2010 och 2013 vilket så vitt vi vet är den första tidstenden för denna substans. 
6.
  • Jönsson, Bo AG, et al. (författare)
  • Tidstrender för och halter av persistenta fluorerade, klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum samt ftalater i urin hos unga svenska män - Resultat från den tredje uppföljningsundersökningen år 2009-2010
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Bakgrund:Studier av tidstrender för miljögifter är viktiga för riskvärdering och åtgärder för att minska exponeringen. Studiens huvudsyfte har varit att fortsatt undersöka halter och tidstrender för klorerade, bromerade och fluorerade POPar i serum och ftalatmetaboliter i urin hos mönstrande unga män. För detta har vi valt att använda oss av mönstringsundersökningen, som de flesta svenska män hittills har genomgått vid omkring 18 års ålder.Metoder:Mönstrande från fyra olika år har studerats. År 2000 samlades serumprover från 274 mönstrande och urinprover från 234, år 2004 samlades serum- och urinprover från 200 mönstrande, år 2006 serumprover från 200 mönstrande och till sist åren 2009-2010 serumprover från 100 mönstande och urinprover från 50. Serumproverna analyserades med gaskromatografi-masspektrometri (CG-MS) med avseende på 2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl (CB-153), p,p’-diklordifenyldikloreten (p,p´-DDE) samt bromerade difenyletrar (BDE). Urinproverna analyserades med vätskekromatografi-tandem MS med avseende på monoetylftalat (MEP), monobutylftalat (MBP), monobutylbenzylftalat (MBzP) och monoetylhexylftalat (MEHP). I urinproverna från 2009-2010 analyserades dessutom oxiderade ftalatmetaboliter till dietylhexylftalat: 5-hydroxy-MEHP, 5-oxo-MEHP och 5- karboxy-monoetylpentylftalat (5-cx-MEPP) samt diisononylftalat: 7-hydroxy-MiNP, 7-oxo- MiNP och 7-karboxy-monometylheptylftalat (7cx-MMeHP). Trender analyserades med Jonckheere-Terpstra testet.Resultat:Medianhalten i serum för CB-153 för åren 2000, 2004, 2006 och 2009/2010 var 65, 19, 34 och 22 ng/g fett. Medianhalten för p,p´-DDE för åren 2000, 2004, 2006 och 2009/2010 var 88, mindre än detektionsgränsen (<LOD), 62 och 28 ng/g fett. Det finns klara signifikanta minskande tidstrender (p<0,001) för båda föreningarna under perioden 2000-2010.De kreatininjusterade medianurinhalterna för åren 2000, 2004 och 2009-2010 var för MEP 83, 24 respektive 12 nmol/mmol, för MBP 24, 20 respektive 5 nmol/mmol samt för MBzP 4, 4 respektive 1 nmol/mmol. För MEHP var värdena <LOD under 2000 och 2004 men 2 nmol/mmol under 2009-2010. De sjunkande tidstrenderna för MEP, MBP och MBzP under 2000-2010 var signifikanta (<0,001). För MEHP fanns ingen signifikant tidstrend. Även halter av de oxiderade metaboliterna till DEHP och DiNP bestämdes i proverna från 2009/2010.Medianhalterna för BDE-47 var 1,32 (2006), respektive 0,63 ng/g blodfett (2009/2010), för BDE-99 0,38 ng/g blodfett respektive <LOD, för BDE-100 0,28 respektive 0,14 ng/g blodfett, för BDE-153 2,50 respektive 0,88 ng/g blodfett, för BDE-154 0,04 respektive 0,10 ng/g blodfett samt för BDE-209 0,07 respektive 0,15 ng/g blodfett. Det fanns en statistisk signifikant minskning från 2006 till 2010 för BDE-47 (p<0,001), BDE-99 (p<0,001), BDE-100 (p=0,001) och BDE-153 (p<0,001), men ej för BDE-154 (p=0,83) eller BDE-209 (p=0,27).Även halter av perfluorerade ämnen bestämdes i proverna från år 2009/2010.Konklusion:Det har skett en påtaglig minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’-DDE hos unga män mellan 2000 och 2010 och beror säkerligen på att dessa ämnen inte längre används i Sverige sedan lång tid tillbaka. De minskade koncentrationerna av ftalatmetaboliter i urin avspeglar troligen en lägre exponeringsnivå till följd av en minskad användning av ftalater i olika produkter ute i samhället. Det finns dock andra ftalater där exponeringen i stället ökar enligt litteraturen. Halterna av de bromerade föreningarna minskade i de flesta fall vilket även detta beror på en minskad eller avslutad användning.
7.
  • Jönsson, Bo AG, et al. (författare)
  • Tidstrender för och halter av persistenta klorerade och bromerade organiska miljögifter i serum hos unga svenska män - Resultat från den andra uppföljningsundersökningen år 2006
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I en undersökning år 2006 av 200 mönstrande män (medianålder 18 år) var medianvärdet 34 och 62 ng/g blodfett för 2,2’,4,4’,5,5’-hexaklorobifenyl (CB-153) respektive p,p’- diklordifenyldikloreten (p,p´-DDE) i serum. Detta kan jämföras med att i motsvarande undersökningar av mönstrande, som gjordes år 2000 (omfattande 304 personer med medianålder 18 år) samt 2004 (omfattande 200 personer med medianålder 18 år) var medianvärdet 65 och 19 ng/g blodfett för CB-153. I motsvarande analyser av p,p´-DDE var medianvärdet 88 och mindre än kvantifieringsgränsen (<LOQ) ng/g blodfett. Mellan åren 2000 och 2006 minskade alltså medianhalterna av CB-153 och p,p’-DDE med 47 respektive 29%. Mellan åren 2004 och 2006 fanns det dock i stället en ökning av halten CB-153 med 76 %. För p,p’-DDE var medianhalten år 2004 <LOQ varför en beräkning av ökningen inte kan göras. Dock finns samma tendens till ökning genom att andelen personer som låg under kvantifieringsgränsen har minskat från 67,5 % till 7 % mellan 2004 och 2006. I ett slumpmässigt urval av 59 prover analyserades sju bromerade POPar. Medianhalten för bromerade difenyletern (BDE)-47 var 1,32 ng/g blodfett, för BDE-99 0,38 ng/g blodfett, för BDE-100 0,28 ng/g blodfett, för BDE-153 2,50 ng/g blodfett, för BDE-154 0,04 ng/g blodfett samt för BDE-209 0,07 ng/g blodfett. Samtliga analyser för hexabromcyklododekan (HBCDD) var <LOQ. Liksom i den tidigare tvärsnittsundersökningen av mönstrande var Body Mass Index (BMI) svagt negativt korrelerat med de klorerade POP-markörerna. För de bromerade ämnena fanns framför allt en negativ korrelation med intag av skinka. Sammanfattningsvis har det skett en minskning av serumhalterna av CB-153 och p,p’- DDE hos unga män födda 1988 jämfört med de födda 1982. Hos män födda 1988 verkar dock halterna ha ökat jämfört med de födda 1986. Det finns ingen enkel förklaring till dessa resultat. Fortsatta tvärsnittstudier av mönstrande unga män kan ge svar på detta. I dessa studier bör även de bromerade ämnena inkluderas.
8.
  • JÖNSSON, K. INGEMAR, et al. (författare)
  • Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet - Slutrapport
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen att implementera ekosystemtjänstbegreppet (EST-begreppet) i kommunerna, och bland annat om hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En stor intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de 7 kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes också hur ekosystem-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvensbedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänst-ansatsen i MKB, och möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den sk. RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, sk. ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet.Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppning att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom och förståelse för EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men skulle kunna utvecklas i denna riktning genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EBa i den långsiktiga planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
9.
10.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 17
Åtkomst
fritt online (17)
Typ av publikation
rapport (17)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (17)
Författare/redaktör
Akselsson, Cecilia, (6)
Karlsson, Per Erik (6)
Pihl Karlsson, Gunil ... (6)
Hellsten, Sofie (6)
Axmon, Anna, (4)
Ferm, Martin (3)
visa fler...
Bergman, Åke (3)
Kronnäs, Veronika (3)
Jönsson, Bo AG, (3)
Hultberg, Hans, (2)
Lindh, Christian, (2)
Stroh, Emilie, (2)
Rignell-Hydbom, Anna ... (2)
Hansen, Karin, (2)
Giwercman, Aleksande ... (1)
Hagmar, Lars (1)
Nilsson, Sven G, (1)
Bergman, A (1)
Tinnerberg, Håkan, (1)
Jakobsson, Kristina, (1)
Lindh, Christian H, (1)
Enquist, Henrik, (1)
Engardt, Magnuz (1)
Westberg, Martin, (1)
Ekelund, Nils, (1)
Arup, Ulf, (1)
Fröberg, Lars, (1)
Athanasiadou, Maria, (1)
Athanassiadis, Ioann ... (1)
Axelsson, Jonatan, (1)
Simpson, David (1)
Bergendorf, Ulf, (1)
Littorin, Margareta, (1)
Bramryd, Torleif, (1)
Jönsson, K. Ingemar, (1)
Beery, Thomas, (1)
Stålhammar, Sanna, (1)
Jönsson, Ingemar, (1)
Wamsler, Christine, (1)
Brink, Ebba, (1)
Johansson, Michael, (1)
Schubert, Per, (1)
von Brömssen, Claudi ... (1)
Friman, Katarina, (1)
Hovander, Lotta, (1)
Christiansson, Anna, (1)
Granat, Lennart, (1)
Maxe, Margareta, (1)
Svensson, Annika (1)
Bennet, Cecilia, (1)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (17)
Malmö högskola (1)
Högskolan Kristianstad (1)
Språk
Svenska (16)
Engelska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (17)
Medicin och hälsovetenskap (8)
Samhällsvetenskap (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy